– Jag hade visserligen av hälsenan för åtta år sedan, men i övrigt har jag inget att klaga över, säger Thomas och slår sig ner i intervjusoffan.
Brast hälsenan under idrott eller?
– Nej, under ett jaktpass faktiskt – det bara small till och mina kompisar fick bära mig ut ur skogen.
Jag har inte ont av det i dag, men musklerna i vaden lär aldrig bli som förr, tillägger Thomas.
Under uppväxtåren i Strängnäs blev det en hel del idrottande och även ganska mycket musik.
– Jag hade en mycket bra uppväxt med föräldrar och tre syskon, konstaterar Thomas, som flyttade till Stockholm redan i 17-årsåldern.
– Jag jobbade där med bokföring något år innan jag ryckte in i lumpen och sedan höll det på att bli en yrkeskarriär inom det militära, fortsätter han.
Efter fem år i uniform tröttnade Thomas på detsamma och började sina universitetsstudier i Uppsala.
– Jag kände att jag ville något mera och det blev ganska naturligt med Studier i Uppsala eftersom stor del av tiden i det militära ägde rum i staden. Studierna tog dock lite längre tid än jag tänkt mig, pga. av var med i ett band och vi hade mycket spelningar de där åren men fördelen var att studielånen blev små säger Thomas och berättar att bandet senare blev "Di sma undar jårdi" med frontmannen Göran Ringbom.
Under studietiden träffade Thomas sin blivande fru Ulla, som kom från Eskilstuna, och efter något år tillsammans gifte de sig 1971.
– Vi måste ju vara en bra match eftersom vi har hängt ihop sedan dess, konstaterar han.
Efter studierna med en fil kand. beteendevetenskap plus juridik och ekonomistudier ledde yrkeskarriären så småningom till Eskilstuna och arbete på FFV, vidare arbete som organisationskonsult, Fermenta innan han började på Astra, som senare blev AstraZeneca.
– Jag var med under Losec-tiden och det var som bekant en riktig framgångssaga för företaget – det drog in miljarder av dollar år efter år, säger Thomas och får något drömskt i blicken när han talar om magsårsmedicinen som blev en succé världen över.
Under sin yrkeskarriär hann vår jubilar jobba i ett tiotal svenska städer och ett år i Manchester.
– Jag har i huvudsak haft personalchefstjänster och haft det väldigt kul på jobbet i alla år. Det har inneburit mycket resande och förmånen att ha träffat intressanta människor som berikat arbetsåren intygar Thomas som gick i avtalspension vid 61 års ålder.
Redan i unga år vaknade Thomas politiska intresse och det stod tidigt klart vilket parti det skulle vara.
Det blev Folkpartiet och liberalismen som tilltalade Thomas mest.
– Jag känner igen mig i partiets värdegrund och jag har varit medlem sedan tidigt 70-tal, säger vår jubilar, som tagit över två av sina nuvarande politiska uppdrag efter sin hustru Ulla, även hon trogen liberal med flera uppdrag i såväl Landstinget som här i kommunen.
– Så man skulle ju kunna säga att jag går i hennes fotspår.
Vår jubilar är också starkt engagerad i ordenssällskapet W6 – både här i Eskilstuna och nationellt.
– Jag gick med i W6 för att jag tyckte det var ett bra sätt att skapa och behålla ett personligt nätverk i Eskilstuna, något som jag upplevde var svårt när jag arbetade på annan ort i nästan 25 år, säger Thomas.
Banden med sin barndomsstad Strängnäs har han inte riktigt släppt. Det tar sig bland annat utryck i ett engagemang i Strengnenses, en drygt 90-årig sammanslutning av före detta elever vid Strängnäs Högre Allmänna Läroverk.
Den stundande födelsedagen har han inte ägnat många tankar – han ser det bara som ännu en siffra.
– Jag är fortfarande fruktansvärt nyfiken och hoppas att kunna vara med i olika sammanhang i många år till.
– Mata duvorna i parken får andra göra...
Blir det inget firande då?
– Ingenting stort den här gången – men jag är hemma på födelsedagen så om vänner och bekanta vill komma är de hjärtligt välkomna.