Så fort Ulla hade lärt sig att skriva började hon formulera ord till meningar och det blev tidigt ett antal dikter och historier hemma på flickrummet i Nacka.
– Jag fick en historia, "Korna som försvann", publicerad i Folket i Bild 1939, så nog var jag tidigt ute, säger Ulla och skrattar.
Boken som nyligen kom ut var på gång att ges ut på Bonniers förlag för ett antal år sedan, men efter ommöbleringar på förlaget blev projektet lagt på is.
– Att den äntligen gavs ut kan jag tacka Börje Carlsson för. Han arbetade på spaningsroteln med min man för många år sedan och han gav ut den på sitt eget förlag Husby Skrivarstuga, säger Ulla.
Söndagsbarn i gult hus handlar om cirka sju år gamla flickan Rowa och hennes upptåg och spralligheter som hennes fantasi skapar under en solig sommar.
– Jag är jättenöjd med boken och har fått väldigt positiv respons från både unga och gamla som läst den, säger Ulla.
– Mycket i boken är taget från min egen uppväxt på 30-talet och det finns en hel del likheter mellan Rowa och mig som ung.
Du har barnasinnet kvar?
– O ja och det är jag glad för.
– Ulla är fortfarande väldigt barnslig, intygar maken Ingvar och skrattar.
Boken är tryckt i 300 exemplar och författardebutanten hoppas givetvis att upplagan ska bli slutsåld.
– Jag har sålt något dussin här på Marielund och Börje Carlsson hjälper också till med försäljningen. Förhoppningsvis köper biblioteket några böcker så att den går att låna där.
Hemma på vardagsrumsbordet ligger bok nummer två och väntar på utgivning – "Lilla mormor och stora Olle" – en bok med bilder som riktar sig till förskolebarn.
Men det är inte nog med det.
– Sedan kommer "Krumelur Konrad" som handlar om en kille som just börjat skolan, men mest längtar till månen. Han håller på och bygger en månlandare, avslöjar Ulla.
– Jag har fler idéer som snurrar här uppe, men orken börjar tryta och det blir nog min tredje och sista bok, funderar hon.
Osagt är nog ändå bäst...