Vårdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn. Punkten på himmelsekvatorn där passagen sker kallas vårdagjämningspunkten.
Vårdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag på skilda ställen på jorden, beroende på i vilken tidszon man befinner sig. (Wikipedia)
Dagarna omkring vårdagjämningen går solen upp rakt i öster och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster. Om man bortser från områdena närmast jordens poler är dagarna kring vårdagjämningen ungefär lika långa över hela jorden. Efter vårdagjämningen blir dagen längre på norra halvklotet än på södra halvklotet, och tvärtom vid höstdagjämningen.
De flesta äldre solkalendrar räknar vårdagjämningen som nyåret. Bland iranska folk, inklusive de i Afghanistan och Tadzjikistan, firas fortfarande det iranska nyåret (Nouruz) på vårdagsjämningsdagen. Den kurdiska varianten Newroz har delvis andra inslag och bakgrund.
I Sverige kommer vårdagjämningen alltid att infalla den 20 mars under många år framöver, rapporterar SMHI. Men skottåret 2048 infaller vårdagjämningen strax före midnatt den 19 mars.