Han är född i Finland, men föräldrarna valde att flytta till jobb i Sverige och Eskilstuna redan när sonen bara var två år.

– Så man kan säga att jag är en Eskilstunakille. Här har jag bott sedan vi kom hit, och stortrivs fortfarande. Jobbet har tagit mig utomlands ibland, men min fasta punkt är här.

I unga år var planen att bli polis, men det stora matlagningsintresset tog över och Tommi ställde in siktet på kockyrket. Det blev gymnasieutbildning på Rinman med mycket matlagning på schemat.

Artikelbild

Väldigt mycket i livet så här långt har handlat om fotboll för Tommi Östermark. Men nu, lagom till 50-årsdagen, finns tid att bara njuta av fritiden och sommaren.

– Men så sökte Volvo folk efter studenten, och på den vägen är det. 1987 började jag och hade tänkt att bara stanna till lumpen. Trettioett år senare är jag fortfarande kvar och trivs lika bra, tack vare mina härliga arbetskamrater och tack vare att jag fått utbilda mig och komma framåt hela tiden.

– Så mat lagar jag bara till min fru och mina barn, skrattar Tommi, som fortfarande älskar den sysslan.

För honom är det avkoppling att ställa sig i köket och skapa.

– Andra kan bli stressade av att behöva åka och handla. Jag måste till mataffären nästan varje dag.

All mat är rolig att laga, menar Tommi. Den här säsongen blir det gärna grillat, och han värnar också om den svenska husmanskosten.

– Husmanskost för unga människor i dag är MacDonalds, ChopChop och annan snabbmat. Man får göra vad man kan för att ungarna ska fortsätta uppskatta bra mat.

I elva år har familjen bott i hörnradhuset på Trumpetvägen i Slagsta, granne med den härliga allmänning som tack vare Tommi numera ståtar med två riktiga fotbollsmål, sponsrade av Torshälla Nyby IS och Volvo. Här är det nu matcher varje dag, och barnen ser upp till områdets bolltrollare.

För Eskilstunaborna är Tommi Östermark, eller Mäki som han hette i efternamn innan han tog sin mammas namn för ett antal år sedan, känd som en duktig fotbollsspelare. Han har ett långt förflutet i såväl IFK Eskilstuna, som BK Sport, Östermalm och Kvicksund. Med IFK spelade han i U-Allsvenskan och blev tvåa i Sverige. Han ingick i IFK:s A-lagstrupp -88-89 med Bengt Persson som tränare. När Bengt gick till BK Sport valde Tommi och några spelare till att följa med. Han håller Bengt som den bästa tränaren han haft genom åren.

– Att han är hammarbyare gör förstås sitt till.

Tommi skulle så småningom trappa ned i Kvicksund.

– Vi vann femman, vann fyran och gick upp i division tre. Men sedan var det dags att lägga av, då var jag 39 år.

Efter de aktiva åren gick han över till att träna IFK:s ungdomslag. Alla hans tre söner har lirat fotboll och mycket i familjens vardag har länge handlat om fotbollsträning. Men Tommi tackade för sig i höstas, då som tränare för U 19-laget.

Ena knäet har trasslat länge och åren 2015-2017 blev väldigt besvärliga. För ett år sedan fick han en helprotes inopererad – och fick livet tillbaka, som han uttrycker det.

Det gör att Tommi nu upplever något ovant och efterlängtat.

– När jag blev bra i knäet kände jag att vad jag längtade allra mest efter var egentid, att få tid att göra det jag vill. Så nu har jag börjat golfa. Det har det aldrig funnits tid till förut. Att gå ute i naturen, och dessutom aktivera sig med en liten boll, det är fantastiskt. En eller ett par gånger i veckan är jag ute och spelar.

– Men jag ska inte bli så engagerad i golfen som jag var i fotbollen. Då var jag upptagen tre, fyra, fem dagar i veckan, och så alla resor runt i Sverige. Det har varit oerhört mycket fotboll i alla år, och det har varit väldigt roligt. Men det blev nästan så vi planerade familjen efter fotbollen, och nu är det så skönt att bara få njuta av livet och ta det lite lugnt.