• Mats Thorné i trapphissen som ställer till oreda i hans vardag och som åsamkat mycket frustration. Från kommunens sida får han inte den hjälp han menar sig ha rätt till. Foto:
  • Mats Thorné har skrivit till socialnämndens ordförande för att redogöra sin situation och hoppas på bättring. Foto:
1/

83-årige Mats Thorén tvingas betala underhåll för kommunens hjälpmedel

Flen

Mats Thorné har bostadsanpassning i sitt hem i Flen. Han klarar sina dagliga bestyr med hjälp av ett viktigt hjälpmedel – en trapphiss som han fått via kommunens bostadsanpassning.

En incident med hissen har lett Mats och sonen Örjan Thorné till ilska mot hur kommunen sköter bostadsanpassningen.

— Om inte hissen ställs i exakt rätt laddläge kan den fastna. Pappa får svårt att ta sig ur den och han fastnade nyligen, säger Örjan som menar att kommunen lämpat över ansvaret för bostadsanpassningen på hans 83-årige far.

— Med den gamla hissen ringde man direkt till kommunen som skötte den. Nu har han en mer avancerad hiss men när man ger redskap för anpassning måste man inskolas i den, ju mer avancerade desto mer teknisk kompetens behövs.

Garantitiden på hissen gått ut och Mats är hänvisad till att kontakta leverantören direkt, något både han och sonen menar i praktiken innebär att anpassningen inte länge uppfylls.

— Jag tycker inte man som privatperson ska behöva ta det här. Äger den gör jag förbannat inte, jag har fått den för det handikapp jag har. Mitt ansvar är bara att ta emot den och se till så att ingen förstör den, säger Mats, uppenbart frustrerad av situationen och visar en lång lista på fel som inträffat med hissen.

Han sätter sig i hissen och påbörjar färden nedför trappan.

— Om den inte sätts i rätt läge laddas den ur. Ett nytt batteri kostar 7 000 kronor. Företaget vill ha betalt och det är stora summor, fortsätter det så här blir jag ruinerad.

Väl på nedervåningen försöker han köra hissen med fjärrkontrollen och få den att stanna exakt i rätt läge. Förgäves. Dessutom blockerar en del av hissen ingången till tvättstugan.

— Det tar lång tid att hålla på med det här, den är ett hinder för mig. Jag tror det är fel i lådan, säger han och pekar på en dosa halvvägs ner på hissen där den kan laddas.

— Men det vill företaget inte veta av. Jag har ringt dit när jag sökt kommunen men inte fått svar eller hjälp. Kommunen borde ha beredskap för sånt här och ha en handläggare redo.

De tycker kommunen tvår sina händer.

— De har kommit överens och en funktionsnedsättning försvinner inte på grund av att garantitiden gått ut, underhållet borde ingå. De hjälper till att teckna avtal med brukaren men det vore bättre om de haft det i egen regi. Om man inte har kunskap köper man den tjänsten men de struntar i det efter garantitiden och lastar över behovet av hjälp på brukaren, säger Örjan Thorné.

Maria Rosenqvist är enhetschef för utredningsenheten för äldre och personer med funktionsnedsättning.

— Det åligger brukaren att begära in offerter på anpassning. Vissa kommuner, som Flens kommun, stöttar brukare om de så önskar kring offertförfarandet och har kontakt med hantverkare och leverantörer. Oavsett om kommunen hjälper till eller ej vid insamlande av offerter, är brukaren beställare och fakturor ställs till brukaren. Brukaren erhåller ekonomiskt bistånd för att införskaffa, montera, bygga och anpassa bostaden och äger anpassningen.

Även leverantörskontakten ska brukaren sköta själv.

— Precis som brukaren skulle om denne köpt och installerat en diskmaskin i hemmet. Men Flens kommun har i flera ärenden varit behjälplig om brukaren har svårt för denna kontakt eller om kontakten mellan leverantör och brukare är problematisk. Huruvida garanti finns eller ej på anpassningen påverkar inte brukarens ansvar för egen egendom. Vilken service som ingår kan dock givetvis påverkas av om garanti kan åberopas eller ej. Normal service och dagligt underhåll åligger brukaren.

En brukare kan göra en ny ansökan om den tycker det finns skäl för detta.

— Om befintlig anpassning av detta skäl, eller slitage av anpassningen, inte längre fungerar eller är tillräcklig, beviljas brukaren ny eller ytterligare anpassning. Kommunen har inte ansvar för anpassningen i sig men har ansvar för att brukarens behov tillgodoses enligt gällande lagstiftning. Detta kan i realiteten innebära att kommunen beviljar brukaren bidrag till renovering. Om en anpassning inte fungerar som tänkt, kan detta innebära att kommunen ser över andra alternativ vilka bättre motsvarar brukarens behov.

Anpassning gäller

Ta bort trösklar, ordna en duschplats istället för badkar.

Bredda dörrar, installera automatiska dörröppnare och specialhissar.

Ändra höjder på köksskåp och arbetsbänkar, förstärka fast belysning i kök och badrum.

Sätta upp räcken och ledstänger utomhus.

Trall på balkong, bygga ramper och göra gångvägar hårda.

Anpassningar för rehabilitering, funktionsträning och sjukvård.

Källa: Flen.se

Läs mer om dessa ämnen

Flens kommunSamhälleSocialtjänst

Mest delat denna vecka