Källkritikens dag instiftades av tidningen Metro, som under avdelningen "Viralgranskaren" avslöjar vad som är sant och falskt på nätet. Bilden från Metro.se som visar grafik om storyn om en man i Kina som uppges ha fått maskar i magen efter att ha mumsat på sushi och som spridits på sociala medier i hela världen. Men sushin är oskyldigt anklagad, bilderna som cirkulerat i flera stora medier är äldre än det påstådda fallet, enligt Viralgranskaren hos Metro. Foto: Metro

Faktakoll i fokus på källkritikens dag

Källkritik

I dag är det källkritikens dag. En dag instiftad av tidningen Metro för att belysa behovet av att hålla huvudet på skaft när man konsumerar och agerar med nyheter på nätet och i sociala medier.

Begreppet "fake news" har etablerat sig som en sanning efter att ihärdigt ha använts av bland andra USA:s president Donald Trump. Ifrågasättande av etablerade medier och nyhetsförmedlare förekommer på högsta nivå.

Nyligen har en expertgrupp, på EU-kommissionens uppdrag, sammanställt en rapport kring fenomenet och även kommit med förslag på insatser, rapporterar Dagens Nyheter.

Bland förslaget finns en satsning på medial "läskunnighet" och även en medial uppförandekod.

Källkritikens dag uppmärksammas bland annat på Kulturhuset i Stockholm där kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke närvarar.

Guide: Bli källkritisk på fem minuter

Valet närmar sig med stormsteg – och med det en ökad risk för att desinformation och falska nyheter smyger sig in i ditt flöde på sociala medier. Här är några enkla knep som gör dig mer källkritisk.

Vem är avsändaren?

• Texter och bilder har alltid en avsändare. Eftersom avsändarens syfte inte alltid redovisas öppet i text och bild så kan du utgå från frågan "Av vem och varför?" när du vill veta mer. Försök helt enkelt att ta reda på vem som har skrivit – och vem har publicerat. Är avsändaren trovärdig?

Är källan äkta?

• Är webbplatsen du länkas till riktig eller en falsk kopia? En del webbadresser ser nästan likadana ut som till exempel myndigheters och bloggars sidor. Men bara nästan. Om du vill ta reda på vem som står bakom ett domännamn på internet kan du exempelvis använda Whois, som är en databas över domänregistreringar.

Vad är budskapet?

• Är inlägget du reagerat på verkligen uppriktigt och sant – eller handlar det om någons personliga åsikter och värderingar? Eller är det egentligen bara förtäckt reklam? Fundera på om det kan finnas dolda budskap i texten, och om fakta som presenteras faktiskt går att kontrollera. Analysera också huruvida det saknas något. Kanske har relevant information utelämnats, trots att det egentligen borde finnas med.

För bra för att vara sant?

• Seriösa nyhetsförmedlare uppger ofta var nyheten kommer ifrån, det vill säga källan. Är nyheten sensationell kan det krävas flera källor för att säkerställa informationen. Lär dig bli uppmärksam på källhänvisningar, och kontrollera gärna nyhetens riktighet och källan så långt det går.

Upptäck "falska" bilder

• Bilder på krig och elände berör oss alla, men är du säker på att bilden som publicerats i ett visst sammanhang verkligen har med saken att göra? Och hur vet du att bilden inte är manipulerad? Försök ta reda på mer om bildens ursprung, exempelvis genom att använda Googles bildsökningsfunktion. Eller leta rätt på en webbtjänst som kan visa var bilden ursprungligen använts.

Sist men inte minst ...

• Världen är komplex och problemen många. Tanken på enkla lösningar är oerhört lockande för många av oss – men hur troligt är det att sådana verkligen speglar hela verkligheten?

Och innan du delar vidare inlägg till dina vänner i sociala medier – tänk på att du då ger inlägget trovärdighet hos dina vänner. Du har ett eget ansvar på nätet.

Källor: Skolverket, Internetstiftelsen i Sverige, MSB och Statens medieråd.

Läs också

( 3 st )

Läs mer om dessa ämnen

källkritik
Relaterat