Skjulsta resurscenter i Eskilstuna. Skjulsta resurscenter i Eskilstuna. En del av Pedagogiskt centrum.
En central särskild undervisningsgrupp ska läggas ner i vår kommun. Beslutet togs skyndsamt – genom att först ändra delegationsordningen med ett skyndsamt ordförandebeslut, utan politisk förankring. Så att nya skolchefen kunde genomföra en nedläggning utan hänsyn till att besluten om elevers placering på Skjulsta resurscenter var beslutade av hemskolornas rektorer. Skollagen är tydlig att beslut likt detta inte får delegeras. Trots detta genomför tjänstemän, politikerna tiger, och föräldrar och barn lämnas i ovisshet.
Det mest upprörande? En undermålig barnkonsekvensanalys gjordes, där målgruppen i gruppen förväxlades med elever i anpassad skola – två helt olika grupper med olika behov, rättigheter och förutsättningar i sin skolgång. Ingen verkar ha märkt eller brytt sig om detta grundläggande misstag. Hur kommunallag och skollag hanterats. Och ändå har beslutet fått stå oemotsagt. Deltagarna till barnkonsekvensanalysen som valdes ut fick inte heller möjlighet att läsa underlaget innan de var klart vilket kan ifrågasättas. Den genomlysning (utredning) som skett för att komma fram till slutsatsen att lägga ner har inte heller lämnats ut till berörda. Vid begäran har beslutet har avslagits till såväl föräldrar och journalister som begärt ut det.
Det är häpnadsväckande. Hur kan en så central funktion för barn med stora stödbehov monteras ner utan kritiska frågor? Från folkvalda? Hur kan en dålig barnkonsekvensanalys – byggd på felaktiga antaganden om målgruppen och vilken läroplan de läser – vara beslutsunderlag för något så viktigt?
Skolchefen har uttalat sig om att undervisningsgruppen har för låg måluppfyllelse men har dessvärre inte kunnat redovisa vilken han önskat se eller någon analys då den är sekretessbelagd. Frågan hur elever med traumatiska upplevelser av skolan och lång frånvaro ska kunna förväntas ha samma måluppfyllelse som elever utan omfattande stödbehov har inte besvarats. Eleverna har istället behov av flera ämnen närmare skolor där de inte har fungerat.
Det är barn med neuropsykiatriska och andra funktionsnedsättningar som drabbas. De som forskning visar att skolan är en avgörande faktor för att kunna få stöd från. Vilket personal och vårdnadshavare kunnat konstatera att dessa barn ges. De barn som kämpat för länge i en skola som inte förstått dem. Nu rycks deras sista skyddsnät bort – utan att någon tar ansvar. Ingen politiker ställer frågor.
Det här är inte bara en pedagogisk skandal, det är ett demokratiskt haveri. När beslutsvägarna blir smygvägar och kontrollfunktionerna lyser med sin frånvaro, då måste vi som medborgare reagera.
Var är de folkvalda nu? Vem värnar de barn som inte själva kan protestera? Inte Eskilstunas politiker iallafall och de är viktigt att minnas inför valet 2026.