Insändare: Det är dags att prata om kostnaden för ny kärnkraft

Ebba Buschs ideologiska prestigeprojekt är ogenomförbart utan enorma statliga subventioner – det lönar sig helt enkelt inte. Det är dags att ställa sig frågan vad slutnotan för ny kärnkraft kan tänkas landa på för svenska hushåll. 

Regeringspartierna har länge känt till att ny kärnkraft kräver massiva subventioner. De tidigare aviserade 400 miljarderna i kreditgarantier kommer inte på långa vägar att räcka. I valrörelsen lät det på Ebba Busch som att kärnkraften skulle bygga sig själv – en retorik som sakta, men säkert, försvunnit eftersom verkligheten kom ikapp Tidöpartierna. 

Nu låter det annorlunda, riskerna med ny kärnkraft är många och stora, säger finansminister Svantesson – och det är skattebetalarna som ska stå för notan – och risken. 

Ett system byggt med förnybar energi är cirka 2 000 miljarder billigare. När kostnaderna för ett elsystem med ny kärnkraft jämförs med ett elsystem byggt på förnybar energi, inklusive de investeringar i energilagring och flexibilitet som behövs i ett förnybart energisystem, uppgår merkostnaden, det vill säga behovet av subventioner för tio reaktorer till hisnande 1 890 miljarder.

Detta enligt beräkningar utifrån en forskningsrapport från Chalmers tekniska högskola. Liknande siffror bekräftas av forskare vidInstitutet för Näringslivsforskning. Deras beräkningar visar ett behov av subventioner på otroliga 1 400 till 3 850 miljarder för tio nya reaktorer.

Slår vi ut dessa kostnader per hushåll i Sverige rör det sig om en kostnadschock på 8 000 kronor/år upp till 22 500 kronor/år i 35 år (IFN) för ny kärnkraft jämfört med förnybar energi. Varje svensk ska också riskera cirka 40 000 kronor var i form av kreditgarantier. Därtill får kärnkraften ytterligare subventioner då den inte betalar sina faktiska försäkringskostnader, för varken olyckor eller slutförvar.

Regeringens kärnkraftsplaner löser dessutom inte klimatfrågan, tvärtom ökar utsläppen med regeringens energipolitik. Eventuell kärnkraft kommer alldeles för sent för att minska utsläppen i tid, sannolikt om cirka 20 år. Då behöver utsläppen redan vara borta.

Den förnybara energin byggs idag utan subventioner, den går snabbt att bygga ut, är miljövänlig och långsiktigt hållbar. Frågan vi behöver ställa oss är egentligen enkel: Ska Sverige ha ett energisystem som är miljövänligt, billigt och säkert, eller ett energisystem som är farligt, dyrt och ohållbart?