HÀr Àr en vÀdjan till alla som odlar i trÀdgÄrden eller pÄ balkongen: köp inte jord med torv i!
Gamla utdikade mossar bör inte anvÀndas för torvbrytning, eftersom denna ger vÀldigt stora koldioxidutslÀpp. I stÀllet bör sÄdana marker fÄ bli vÄta igen, eftersom vÄtmarker bÄde binder klimatgaser, bidrar till bildningen av grundvatten och Àr en viktig livsmiljö för fÄglar och andra arter.
Torv Àr populÀr hos odlare för att den gör jorden mer mullrik och bÀttre pÄ att hÄlla fukt. Men idag finns det torvfri jord i de flesta trÀdgÄrdsbutiker, jord som i stÀllet Àr uppblandad med till exempel trÀfiber. Barkmull kan ocksÄ vara ett alternativ, eller att tillverka sin mull sjÀlv med hjÀlp av löv- och grÀsklippskompost (hÀr finns det mÄnga tips pÄ nÀtet).
Till regeringen vill jag skicka en annan vÀdjan: att förbjuda den skadliga och onödiga torvbrytningen, som i Sverige stÄr för betydligt större koldioxidutslÀpp Àn inrikesflyget. Man bör ocksÄ driva pÄ för Äterskapandet av förstörda vÄtmarker, bÄde med ökade anslag till markÀgare och med stöd till de sÄ kallade ÄtgÀrdssamordnare som kan föra samman lantbrukare och myndigheter inom samma vattenvÄrdsomrÄde.
Till markÀgare med utdikade marker vill jag slutligen vÀdja om att ÄterstÀlla dessa i vÄtt skick. Större ÄtgÀrder kan krÀva bidrag, och sÄdana finns dÄ att söka. Men ÄtervÀtandet kan ibland göras bara genom att proppa igen diken pÄ ett par strategiska stÀllen sÄ att vattnet blir kvar pÄ fÀltet. DÄ stoppas den biologiska nedbrytning som ger klimatutslÀpp, och den vÄta marken börjar i stÀllet ta upp koldioxid. Den blir helt enkelt en klimatrÀddare i stÀllet för en klimatbov.