Om det enda alternativet till vindkraft är kolkraft eller kärnkraft, kan det tyckas förståeligt att satsa på vindkraft. Men utvinningen av neodym till vindkraftens permanentmagneter medför cirka ett ton radioaktivt avfall per ton neodym. Ju mindre man vet om vindkraften desto mer positiv till den tycks folk vara.
Kommunen vill satsa 165 miljoner på vindkraft. Tänk om man i stället satsade 165 miljoner på energibesparande passivhus eller sol-el. Vårt slöseri med energi måste minska. Av den installerade effekten ger vindkraften bara sex procent i utbyte under ett år. Som läget är nu sker vindkraftsutbyggnaden med bidrag från skattebetalare och oss elkonsumenter.
Kommunen tror att elpriset kommer att stiga i framtiden. Branschföreträdare ser inte stigande priser. Vid vilket el-pris, räntenivå och subventionsnivå (= elcertifikat och eventuell fortsatt momsbefrielse för kommunen), måste kommuninvånaren finansiera vindkraft med kommunalskatt? Kommunens satsning på vindkraft i Sollefteå och Duvhällen ser ut att bli en förlustaffär för både miljön och kommuninvånarna.
El är en råvara. Det är smartare att leverera sofistikerade produkter. Med andra ord tillverka något smart av strömmen hellre än sälja oraffinerad råvara till underpris. Alternativa investeringar i minskat slöseri eller anläggningar med högre verkningsgrad måste rimligen övervägas. I länet torde solförhållandena vara bättre än vindförhållandena. Kommunen har en "solkarta" över staden där lämpliga tak för utvinning av tyst, icke-blinkande, ej skogsbrandfarlig, förnyelsebar elproduktion kan ske. Kommunen kan välja att investera i solcellsel på lokala jordägares ladutak i stället för att stödja en utländsk projektör i Duvhällen.
Högskolan skulle kunna utveckla tekniker för lagring av el och alternativ användning av elöverskott. Med sådana satsningar kan kommunen skapa arbetstillfällen utan att förstöra natur och livsmiljö i Sollefteå eller i Duvhällen.
Esther Koster
Kontaktperson Duvhällen kringboende.