Den amerikanske psykologen Daniel Goleman, aktuell med Godhetens kraft, var i Stockholm och reagerade över de romska tiggarna, som inte fanns på gatorna när han var i Stockholm förra gången.
Han berättade om en man han träffade i Katmandu, Nepal, för några år sedan. Mannen beslutade sig för att hjälpa de hundratals barn som kom från Rajastan i Indien för att tigga på gatorna i Katmandu. De kom från en kultur där barnen inte förväntades gå i skolan. I stället sändes de ut av sina familjer för att tigga, det var så familjerna fick in pengar. Golemans vän bildade en icke-vinstdrivande organisation som betalade familjerna för att barnen skulle få gå i skolan. Pengarna fick inte gå till något annat. Om man bara ger pengar till någon som tigger på gatan är risken att man underhåller en kultur som gör att personerna stannar kvar i underordning och för den vidare till nästa generation och nästa, menar han.
Utbildning är ett mycket bättre sätt att hjälpa människor på. Då ger du dem större möjlighet att styra över sina egna liv på längre sikt, säger Goleman och påminner om att medkänslan alltid måste förenas med ett förnuftigt tänkande. Om någon befinner sig i akut nöd så sträcker du ut handen. Därefter handlar arbetet om att hjälpa den personen att ta hand om sig själv. Annars riskerar "godheten" att leda till ett osunt beroende.
Utbildning kan vi inte bidra med men det måste vi förmå deras hemländer att göra! Exemplet ovan är verkligen tänkvärt och eftersträvansvärt!
Medmänniska