Hur beräknar man klimatnyttan med vindkraft?

Att tillverka vindkraftverk är naturligtvis en belastning på klimatet liksom all annan produktion av vad det vara månde. Skriver Anders Nilsson.

Att tillverka vindkraftverk är naturligtvis en belastning på klimatet liksom all annan produktion av vad det vara månde. Skriver Anders Nilsson.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Insändare2020-05-22 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Angående debattartikeln "Klimatsmart elektrifiering kräver utbyggd vindkraft" publicerad den 25/4.

Charlotte Unger Larsson skriver att den stora klimatnyttan med vindkraft måste vägas in när det fattas beslut om vindkraften. Dock utan att förklara på vilket sätt klimatnyttan uppstår.

Att tillverka vindkraftverk är naturligtvis en belastning på klimatet liksom all annan produktion av vad det vara månde. Likaså byggandet av vägar till platsen för uppförandet, som tål de enorma transporterna. Vidare 550 m3 betong/ verk (som vi av klimatskäl vill minska användningen av) till fundamentet plus en ansenlig mängd armeringsjärn.

 Lägg därtill nedmontering efter 15 år vilket är den genomsnittliga livslängden enligt Svensk Vindenergi.

 Klimatnytta kan först uppstå när den producerade elen ersätter annan produktion med sämre klimatprestanda. Vindkraftens utsläpp per producerad Kwh ur ett livscykelperspektiv ligger något högre än snittet för svenskproducerad el. (Vattenfall)

Eftersom vi inte har några kolkraftverk i Sverige måste elen exporteras till land som har kolkraft i elmixen. Det närmast belägna kolkraftverket ligger i Finland dit vår huvudsakliga export går. När, efter kraftiga förseningar, kärnkraftverket i Olkiluoto kommer i drift kommer hälften av exporten till Finland att gå förlorad.

Jag skulle vara tacksam för information om hur man på Svensk Vindkraft beräknar klimatnyttan med att bygga ut vindkraften i Sverige.