Tack och lov gränserna är stängda. Skönt, inga invandrare, tiggare eller immigranter syns till. Men va nu, hela min säck med pantburkar svämmar ju över. Tomburkarna brukar tiggare här i stan få panta. Jag ids inte, skäms att stå där vid pantautomaten. Ja, ja, men jag slipper allt bråket om deras vara eller icke vara i landet. Behöver inte skämmas att gå förbi dem utan att ge.
Däremot rätt konstigt att allt buset ändå är kvar och på fri fot här i Sverige? undrar förresten de flesta av oss. Okej! Visst tycker jag synd om alla rotlösa ungdomar i dessa tider. Ja, ni vet de är vanligtvis underåriga. Vi kommer inte åt dem trots att vi för det mesta vet vilka värstingarna är, menar polisen. Fritt fram alltså. Samhället får betala. Värstingarna hamnar i kö hos myndigheterna. Finns inte tillräckligt med personal eller socialtjänster som hinner eller orkar med.
Vår jord krymper, befolkningen bara ökar och tar för sej. Naturkatastroferna avlöser varandra. Naturligtvis försöker varenda individ att rädda livhanken på sej själv, sina nära och kära. Och bort med alla smugglare och klippare som tjänar pengar på andras elände.
Hur ska vi klara oss utan immigranterna? Var få tag på billiga bärplockare i höst. Vill våra arbetslösa hjälpa till att plantera ny skog eller ställa upp vid höstskörden? Se där, här gäller det tillfällig och billig arbetskraft som behövs inom många områden hösten 2020.
Skulle jag ha råd att ställa upp för den lönen? Kanske, men jag är för gammal.