Uppgörelsen med Norge 2012 innebär ett gemensamt elcertifikatsystem för byggnation av förnyelsebar energi omfattande 26 terawattimmar (TWh) till år 2020. Av detta återstår i dagsläget 20 TWh varav hälften 10 TWh gäller för den svenska elmarknaden.
Det kommer inte att byggas mer förnybar el än vad elcertifikatsystemet (subventionerna) tillåter. Energimyndighetens nya förslag gäller en ökning av elcertifikaten för perioden 2016- 2020 och avser ett större antal elcertifikat för att uppnå detta mål i Sverige om ytterligare 10 TWh till år 2020. Dessa 10 TWh kommer att fördelas mellan olika kraftslag som småskalig vattenkraft, bioenergi, vindkraft och solenergi. Räknar man med ett värsta fall omfattande 8 TWh vindkraft, innebär detta cirka 1 000 tillkommande vindkraftverk av den nya typen. Tillstånd finns redan för 1 600 verk. Till exempel utanför Piteå (Markbygden) finns tillstånd för 1 100 verk varav endast ett 50-tal är byggda. Bygget är stoppat på grund av olönsamhet.
Det råder viss stiltje på vindkraftsmarknaden eftersom nuvarande elpriser och subventioner är låga. Möjligen återstartas Piteåprojektet efter år 2016 då ökade subventioner förväntas blir gällande. Sedan Piteå projektet är färdigbyggt är målet för år 2020 uppnått.
Det finns alltså ingen anledning till oro. För att ändra på det som anges ovan fordras nytt riksdagsbeslut. Vad som händer efter år 2020 beror på kommande riksdagsbeslut. Mycket kan hända inom teknikutvecklingen de kommande åren. Till exempel har det statliga ryska kärnkraftsbolaget Rosatom meddelat att man beslutat bygga den blykylda bridereaktorn med målet att ta den i drift år 2020. Reaktorn bygger på återanvändning av kärnavfall, risken för härdsmälta är eliminerad. Reaktorn är en prototyp med elektrisk effekt 300 MW.
Tord Wiklund