När man var ledig från skola och arbete så träffades man ofta på torget. Där fanns alltid några man kände. Ibland stod man bara och pratade, eller åt en varm korv för 50 öre. Eller gick man på konditori Linden och drack Pommac och åt bakelser för cirka 1,50-2 kronor. Mycket folk har alltid varit i rörelse på torget, speciellt efter att bion var slut, kl 21 och 23. Då var kön lång vid korvkiosken. När det var studentexamen gick studenttåget till torget där olika fordon väntade för hemfärd. Torghandeln blomstrade, många från landet sålde egna produkter i små stånd.
Ett gratisnöje vi utnyttjade var att man hos Eric Nilssons musikhandel kunde be att få en viss skiva spelad. Man fick sitta och lyssna i en liten hytt, utan minsta köptvång. Vi kände oss alltid trygga på torget och runtomkring, det var sällan något bråk. Få krogar mot nu med många kondis mot nu. Men nu har torget blivit grått och trist med sin pinne, sina vattenbassänger där folk trillar i, utan kiosk och mycket annat.
Ett trist torg som förr var trevligt och tillmötesgående. Än en gång. "Tack" för ett trist torg som verkligen inte är vackert. Nu har ni styrande i staden fått som ni ville, vad invånarna sa det betydde ingenting, allt gick efter er pipa. Vi skattebetalare, det verkar som att våra skattepenagr ska slösas med hur som helst.
Gammal Eskilstunabo