Under kyrkoherde Jonas Eeks sista år som anställd vid Kyrkans Tidning hade jag förmånen att kommunicera med honom via tidningens "opinion och åsikter". Jag var mycket imponerad av hans djupa insikt i det yrke han företräder, hans omfattande kunskap och hans förmåga att lyssna på vad jag hade för åsikter.
Det är därför jag blir glad när jag läser Josefin De Gregorios krönika i veckans nummer (20, 2025). Josefin ger där Jonas Eek beröm för hans mod att ställa de krav som här nämns.
Jag delar helt och fullo deras inställning att kyrkan kan inte ställa upp som ett diskotek, eller för spektakel helt oförenliga med kristna värderingar.
Visst, Jesus ställer inga krav på besökare som vill lära mer om den kristna tron. Något som exempelvis inte den muslimska tron tillämpar mot andra. Men jag kan inte hjälpa att jag får en obehaglig känsla av att Svenska Kyrkan är i färd med att göra om vår urgamla psalmbok till en slags gospelbok för barn och sagoberättare.
Det är min bestämda uppfattning att kyrkan ska företräda den kristna tro som förmedlas via Jesus och Bibeln. Och det ska också speglas i de psalmer som framförs i våra svenska kyrkor. Kyrkorna är en plats för en närmare kontakt med Gud, och ingen annan popfigur eller populist. Ungdomen ska anpassa sig till den kristna tron och dess företrädare, inte tvärtom!
Sorgligt nog har det svenska samhället sedan lång tid bibringat barnen att de får göra vad de vill. Så det blir förstås svårt för kyrkan att stå upp för den Kristna tron och "stå rak i ryggen". Men det måste göras.
Behåll vår psalmbok och låt den förnyas med tillskott långsamt.