Detta låter vackert, men sanningen är den att partiet inte har något forum för att diskutera frågor som dessa. Internt hanteras maktkampen med tystnad eller locket på som det populärt heter vilket är samma taktik som använts mot Eskilstuna-Kurirens reporter. Det finns få medlemmar som öppet vågar kritisera gruppledarnas ledarstil eftersom det får konsekvenser för den politiska karriären.
Den interna maktkampen har därför bytt arena från en intern fråga till en publik angelägenhet.
Maktkampen inom partiet handlar om grundläggande demokratiska värderingar som transparens, yttrandefrihet och tillgång till information.
För de flesta medborgare och föreningsmänniskor är detta något av det mest naturliga som finns. Men inom Miljöpartiet i Eskilstuna är det inte fullt lika naturligt. Exempelvis så gick MP ut i en presskonferens tillsammans med S och V om majoritetsuppgörelsen, dagen innan miljöpartiets medlemmar skulle få säga sitt på ett medlemsmöte. Vidare kan nämnas det debattförbud som drevs igenom under partiets senaste möte. Förbudet innebar att ingen medlem fick prata gott om en kandidat som den ansåg skulle passa för ett specifikt politisk uppdrag. Det är absurt att detta förekommer i ett parti som anser sig vara demokratiskt.
Miljöpartiet de gröna i Eskilstuna håller sig fast i det förflutna när vårt parti arbetar mot framtiden. Eskilstuna behöver inte ytterligare ett parti som främjar maktstrukturer, härskarkultur och kämpar om arvoden. Så skapas bara mer politikerförakt. Det behövs ett parti som Miljöpartiet var ämnat från början, som bygger på ideologier och värdegrund. Partiet måste bli demokratiskt om samarbetet med S och V ska lyckas. För det krävs nytt ledarskap och gruppledare.
Ytterligare några desillusionerade medlemmar i Miljöpartiet de gröna