Första sommaren – utan kollo

Ända sedan 1936, då Eskilstuna började med kolloverksamheten vid Åshorn utanför Trosa, och 1946 då man startade kollo vid Sågarsvedet har många tusentals skolungar fått vara med om de äventyr det innebär att få vara med i riktig kolloverksamhet.

"För att inte Åshorn och Sågarsvedet ska ligga till ingen nytta i sommar, tycker jag man borde kolla om det går att, på kort varsel, ordna så att flyktingbarn från Ukraina kan få ett behövligt och trevligt avbrott i sin vardag genom att få uppleva kolloliv," skriver insändarskribenten.

"För att inte Åshorn och Sågarsvedet ska ligga till ingen nytta i sommar, tycker jag man borde kolla om det går att, på kort varsel, ordna så att flyktingbarn från Ukraina kan få ett behövligt och trevligt avbrott i sin vardag genom att få uppleva kolloliv," skriver insändarskribenten.

Foto: Mikael Andersson

Insändare2025-06-17 14:14
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Åshorn har plats för 54 övernattningar åt gången under två omgångar varje sommar. Sammanlagt 108 skolbarn. Vid Sågarsvedet två gånger 32 barn. Varje sommar har alltså ungefär 170 skolungar från årskurserna 1-6 fått uppleva fina sommarminnen under ledning av duktig och engagerad personal.

"Kolloverksamheten är otroligt viktig för de här barnen. De får uppleva nya saker och lära känna nya kompisar tillsammans med engagerad personal. Vi ser avtrycket det gör i barnens liv genom hur de växer och utvecklas av erfarenheten. Vi arbetar varje dag med att stärka barnen och fylla deras minnesbankar", säger Lisa Linde, som är (har varit?) samordnare för Eskilstuna kommuns kolloverksamhet.

På senare år har kommunen också riktat sig mot barn från socioekonomiskt utsatta områden, de som oftare lever i barnfattigdom och utanförskap. Att vara på kollo kan vara ett sätt att förebygga att barnen "hamnar snett". De kan vara "lätta byten" att rekryteras av kriminella gäng.

Men nu är det slut med det roliga. För första gången sedan 1936 blir det ingen kolloverksamhet. Åshorn och Sågarsvedet ligger för fäfot efter att majoriteten i kommunen beslutat att verksamheten ska slopas helt. Eller eventuellt dras igång i hårt nerbantad skala 2026, men enbart vid Sågarsvedet. Snacket går att även ”privata aktörer” (privatisering) ska få vara med i leken om kolloverksamheten.

Från Kultur och fritid, säger man att "vi ska ha massor med kollon i sommar. Det blir dagaktiviteter på teman som cirkus, teater, segling med mera". Detta är gott och väl i och för sig. Men dagaktivteter på några timmar är inte kollo.

Riktig kollo innebär att barnen är där dygnet runt under någon vecka eller mer och att verksamheten även innehåller social fostran. Att man lär sig kamratskap, ta hänsyn, att samarbeta. Ja helt enkelt utvecklas som social människa.

Jag var en sväng till Sågarsvedet för att kolla hur det ser ut nu. Jag får syn på en solblekt och mycket gammal vägskylt. "Varning för lekande barn". På en blekt och oläslig tilläggsskylt. "Kör sakta. Se upp för lekande barn". Jag ser skylten som en symbol för dagens tillstånd. Nu är det första sommaren utan lekande kollobarn, både vid Sågarsvedet och Åshorn.

---

Jag kom att tänka på att 2023 anordnades vid Solvik ett sommarläger under någon vecka eller så för "en busslast" flyktingbarn från Ukraina. Solvik, som ägs av KFUM, är ett sommarläger som även kommunen tidigare använde. Cirka 100 barn fick årligen vara på kollo vid Solvik fram till 2022, då kommunen på oklara grunder helt plötslig sa upp sitt avtal med Solvik.

Eskilstuna-Kuriren har skrivit om detta läger för ukrainska barn; "Sommarläger under fridfull himmel". Där finns ett filmat inslag där ukrainska barn berättar.

För att inte Åshorn och Sågarsvedet ska ligga till ingen nytta i sommar, tycker jag man borde kolla om det går att, på kort varsel, ordna så att flyktingbarn från Ukraina kan få ett behövligt och trevligt avbrott i sin vardag genom att få uppleva kolloliv. Kanske den personal kommunen tidigare anlitade, och som nu inte får arbete på vare sig Åshorn eller Sågarsvedet, kunde rycka in som kolloledare.

Det kunde vara en vällovlig insats, både fysiskt, psykiskt och moraliskt, stödja flyktingbarn från Ukraina.