Migrationsverket är resursen som ska bedöma flyende människors rätt till fristad i vårt land. Stundom kallat frihetens och rättvisans rike. Något som med emfas och äkthet underströks av förre statsministern Fredrik Reinfeldt när han i ett valtal vädjade till oss att öppna våra hjärtan. I Flens kommun säger sig huvudpartiet måna om alla människor. Ingen nämnd men heller ingen glömd vad man kan förstå. En respektabel och humanistisk värdegrund som ligger nära Reinfeldts uppmaning.
Men jordelivet vill ofta ta krumsprång som sätter idealism och välvilja på plats. I avsaknad av en vettig och realiserbar integrationspolitik befinner sig därför otaliga skaror flyktingar i ett inhumant omhändertagande.
Migrationsverk och kommuner anstränger sig till det absolut yttersta. Inte nog med att ge dem tak över huvudet och drägliga levnadsvillkor i väntan på beslut från deras nya makthavare, ska deras optimism och gnista hållas vid liv. Flen har meddelat beslutande myndigheter att gränsen för dess mottagningsförmåga har överstigits. Regering och riksdag funderar över ett riksomfattande problem när vissa kommuner drar sig undan.
Som framgått i EK 19 november har Migrationsverket placerat asylsökande och även sådana med uppehållstillstånd i ett hotell, "Loftet".
Detta äger inte tillstånd att driva annan verksamhet än hotell. Efter ett antal domstolsprövningar har detta numera fastslagits men överklagats. Myndigheten i kommunen kräver att hotellet omgående stängs.
Ägaren vägrar och vill att inget förändras förrän det slutliga rättsbeskedet föreligger. Hans nuvarande flyktinggäster vädjar om att inte behöva flytta fler gånger. De flesta har redan flyttats nog för att nu äntligen få känna trygghet och samhörighet. De är bostadsplacerade av en svensk juridisk myndighet i form av Migrationsverket som alltså äger hela problemkomplexet. Att myndigheter och hotellägare är i en rättsbyråkratisk process är rättstaten Sveriges ansvar att lösa utan att "tredje man" lider skada.
Det är dessa människor, som jagats och flyttats för att bo här under en begränsad tid som vi ska värna om. Att prioritera regler och byråkratiska underfundigheter är knappast att öppna våra hjärtan eller att vilja värna alla.
Lägg dessa regelverk i vänteläge även om det svider i byråkratsjälen och kanske även i jantenerven. Alla som tar del av hemskheterna i främst Syrien och Irak måste ju beröras och känna vad de människor som bor på Loftet varit med om och är i behov av. Knappast är det käbbel mellan svenska rättsvårdande myndigheter.
Här krävs ett modigt politiskt ledarskap med stark känslighet för situationen. Humanism framför juridisk perfektionism borde vara det som gäller under en längre övergångsperiod.
Stig Carstensen
Flen, pensionerad företagsledningskonsult i nordiskt näringsliv och socialliberal.