Det är en bild som vi och många med oss inte känner igen. Tyvärr skapar den negativa bilden problem: för vem vill ha ett jobb som ständigt svartmålas?
Det stämmer att vissa arbetsgivare har problem med att rekrytera behöriga lärare. Men generellt finns ingen allmän lärarbrist. En ny rapport från Sveriges Kommuner och Landsting visar att nio av tio skolhuvudmän har ingen eller liten brist på legitimerade lärare i svenska, engelska, idrott och SO-ämnen. För NO-ämnen och matematik är andelen åtta av tio.
Och utvecklingen är positiv. Allt fler visar intresse för läraryrket. Varannan ung kan tänka sig att jobba i skolan och antalet förstahandssökande till lärarutbildningarna har ökat med 67 procent sedan 2008. Även till lärarutbildningar med lågt söktryck ökade antalet antagna inför höstterminen. Och i jämförelse med många andra branscher upplever lärarna en större arbetsglädje. Det inger hopp!
För det är många som behövs när medarbetare i skolan går i pension, samtidigt som barnkullarna växer. Särskilt god arbetsmarknad har lärare i matematik, naturvetenskap, teknik och yrkesämnen, specialpedagoger och förskollärare.
Skolans arbetsgivare kan göra mycket själva för att både påverka personalbehovet och ungas vilja att jobba i skolan. I en handlingsplan med nio punkter presenterar SKL exempel på vad arbetsgivarna kan göra. Det handlar bland annat om att skapa möjligheter för samarbete mellan lärare och att säkra att alla yrkesgruppers olika kompetenser används på rätt sätt. Bra karriärmöjligheter, möjlighet till löneutveckling och fortbildning är andra viktiga områden.
Här i Södermanlands län har det inrättats mer än 300 karriärtjänster för lärare som ska vara med och utveckla skolan och fler är på gång inför vårterminen. Eskilstuna har sedan tidigare satsat på pedagogikutvecklare i förskolan. Många av länets arbetsgivare har prioriterat höjda lärarlöner de senaste åren. Skolor i Strängnäs har inom SKL:s utvecklingsarbete PRIO förbättrat både arbetssätt och arbetsmiljö genom exempelvis kollegialt lärande, effektivare möten och gemensam undervisningsplanering. Lärarnas arbetstid går till "rätt saker".
Skolor och förskolor utvecklas också digitalt och blir attraktivare arbetsplatser med teknikens hjälp. Exempelvis har Strängnäs satsat särskilt på "paddagogik" i förskolan, alltså användandet av lärplattor. Det här är bara några exempel på positiv utveckling och nytänkande.
Viktigt är också att tala väl om skolan och om läraryrket. Där har vi alla aktörer i skolan ett ansvar. Låt oss göra vad vi kan för att lyfta skolan tillsammans.
Håkan Sörman
Vd, Sveriges Kommuner och Landsting