Rolf Waltersson skrev nyligen pÄ insÀndarplats om regeringens aviserade skattesÀnkningar under rubriken "Regeringen trollar med siffrorna för att luras". PÄ grund av det rÄdande skattepolitiska debattklimatet i Sverige, dÀr vÀnsterns narrativ om inkomstskatterna Àr nÀstan allenarÄdande, Àr det lÀtt att falla för frestelsen att ge en förskönande bild av skattesÀnkningarna och det verkar regeringen ha gjort.
Det finns emellertid andra sÀtt att manipulera opinionen. VÀnsterns strategi Àr att förorda progressiva skatter och pÄ sÄ sÀtt uppnÄ jÀmlikhet. SÄ lÀnge vanliga löntagare i Sverige betalar mycket skatt i jÀmförelse med löntagare i mÄnga andra lÀnder sÄ Àr det helt okej, sÄ lÀnge det finns folk i högre inkomstskikt som betalar procentuellt Ànnu mer i skatt.
Vad som Àr intressant för folk inom varje inkomstskikt Àr vad som blir kvar efter skatt. Om folk i de högre inkomstskikten fÄr behÄlla lika mycket efter skatt men med en lÀgre bruttolön sÄ Àr mellanskillnaden nÄgot som kan komma folk med lÀgre inkomster till del. För höga marginalskatter Àr dessutom kontraproduktiva.
NÀr vÀrnskatten avskaffades sÄ steg skatteintÀkterna. NÄgot som borde fÄ mÄnga pÄ vÀnsterkanten att hamna i mÄlkonflikt med sig sjÀlva. Progressiva skatter Àr med andra ord ett trubbigt verktyg för att uppnÄ jÀmlikhet. Dessutom motverkar det folks lust att göra en klassresa.