Alla "vuxna barn" till alkoholister, ni som lider i det dolda. Ni som har förträngt och fått hoppet förstört om och om igen. Barndomen som speglade allt annat än lycka, kärlek, glädje och som slutade i medberoende och kaos. Vuxenlivet som nu präglas hårt av barndomens känslokalla, förstörda värld.
Ni som blivit svikna, "vuxna barn", som samhället vände ryggen åt då, men även i dag. Alla visste så klart vad som pågick under festens glada, falska fasad. I dag är såren lika djupa och tiden läker inga sår, de bara består, när ingen förstår.
Det finns en stor önskan hos barn som växer upp i missbrukshem – inte att få dyra presenter, god dyr mat, resor, pengar – utan att bli sedda och hörda, få någon som förstår och visar villkorslös kärlek samt respekt. Få en trygg och lugn barndom utan hårda ord, slag och blickar. Som vuxet barn är önskan att någon enda ska förstå, som ser ens svarta hål – det som otröstligt skriker "laga mig".
Så ska vi alla här och nu se till att flera barn slipper bli "vuxna barn" till alkoholister och slipper behöva lida i det dolda, samt jaga efter att fylla igen ett oändligt, omättligt svart hål. Ansvaret ligger på oss alla.
Maskros