Så många som 9 av 10 brister i sitt kvalitetsarbete och erbjuder inte heller en likvärdig skola. Vid jämförelse avviker friskolorna positivt.
Enligt Skolverket ligger medelvärdet för fristående skolor på 235 poäng, medan kommunala skolor har 217. Stat och kommuner borde kanske fundera över om de därmed också kan lära av de bästa friskolorna?
Läget i centrala Flen ger en särskild anledning till oro inför planerad sammanslagning. Stenhammarskolan i Flens centrum hade under 2013/14 sammanlagt 99 elever i årskurs nio. Deras genomsnittliga meritvärde var dock endast 177,1 (jämför riket med 214,8). Samtidigt saknade nära hälften eller 55,6 procent godkända betyg.
Detta bör jämföras med Bruksskolan som med 25 elever hade ett genomsnittligt meritvärde på 211 poäng, medan Malmaskolan med 40 elever hade meritvärdet 207. Antalet "som uppnått kraven i alla ämnen" var 75 procent för Bruksskolan, 67,5 för Malmaskolan, men alltså bara 55,6 procent i den stora Stenhammarskolan!
Skolinspektionen noterar för övrigt vidare att lärarna ibland utgår från årskurs 4-6 i sin undervisning också i årskurs 7-9. Eleverna riskerar därmed att ha ett stort kunskapsunderskott när de ska börja i gymnasiet. Detta kan vara ett av skälen till det omfattande bortfallet av årskurs ett i Flens gymnasium, högst i Sörmland.
Detta gör det särskilt ange-läget att säkra i undervisningen i ett mellanstadium, en 4-6-skola. Kanske också förberedelseklasser och asylsökande borde förläggas till en sådan mellanstadieskola? Detta skulle ge en betydligt stabilare grund för kraven i högstadiet.
En förändrad skolstruktur bör också ta ställning till eventuell omorganisation av lågstadiet. Bör man kanske bevara ett lokalt lågstadium i de mindre skolorna, Löten, Nybble och Söder?
Trycket på lågstadiet är stort.
Under åren från förskoleklass till årskurs tre sker i princip den huvudsakliga läsinlärningen. En start i en lugn miljö i befintliga små skolor i små grupper skulle på ett bättre sätt också kunna ta hänsyn till den mångkulturella miljön.
Lena Bergren