Kommer vi iväg i dag? Det är den ständiga frågan för den som jobbar som personlig assistent eller är nära anhörig till en person med funktionshinder. Det är precis lika viktigt för den som lever med en funktionsnedsättning att få sin gymnastik eller komma till sitt läkarbesök som för andra människor.
Transporten är alltid hemsk. Ska jag som assistent/anhörig behöva trilskas varje gång man ska beställa färdtjänst? Ska inte beställningen funka? I detta fall handlar det om ett barn där man behöver beställa med barnstol, bakåtvänd. I stort sett aldrig blir det rätt. Oftast saknas stol och endast bilkudde finns. Eller om de har rätt sorts stol så är den 20 år gammal, aldrig tvättad och inte korrekt monterad. En gång när de kom med en framåtvänd stol och en assistent sade att det var en bakåtvänd sådan som behövdes vände chauffören bara på stolen. Okej, men då går den ju inte att montera fast.
Nästan aldrig är stolen monterad, chauffören tittar på assistenten och säger "du får montera för jag kan inte". Ska jag då krypa runt på alla fyra och montera stolen och samtidigt släppa blicken från min brukare, vilket jag inte får? Tänk om jag inte hör vad som händer med brukaren när jag monterar stolen.
Är det inte tillräckligt med kamp kring den som lever med funktionshinder, både för denna själv, nära anhöriga och assistenterna? Skärpning!