Massmedia har senaste tiden fokuserat pÄ uppror och hot mot socialsekreterare och pÄstÄenden om att socialtjÀnsten kidnappar barn. SjÀlvklart ska inga hot fÄ förekomma och vissa barn mÄste omhÀndertas, men det Àr inte dessa barn man talar om nu.
Jag har ingen erfarenhet av invandrares barn, men vÀl om mÄnga andra drabbade barn och socialtjÀnstens uppseendevÀckande beslut nÀr barn omhÀndertas (enl. LVU), till exempel för att socialtjÀnsten inte anser att till exempel mammor samarbetar med en vÄldsam pappa som Àr dömd för vÄld, sexuella övergrepp eller drogmissbruk. Mammor som lever skyddade mÄste lÀmna ut sina barn. FullstÀndiga tragedier. Detta visar JÀmstÀlldhetsmyndighetens rapport 2022:1: Uppgifter om vÄld Àr inget undantag.
Jag har arbetat med vÄlds- och sexualbrott i över 40 Är bland annat som polis och jag Àr bestört över vad som sker idag. För dessa fall Àr inga undantag. Det Àr ren barnmisshandel som pÄgÄr nÀr barn förlorar sin trygghet, sina viktigaste anknytningspersoner och vÀlfungerande förÀldrar och syskon. Den senaste jag fick kÀnnedom om var 9 mÄnader.
En person som Àr dömd för vÄlds- eller sexualbrott fÄr inte arbeta med andras barn till exempel inom sjukvÄrd, skola och barnomsorg. Men samme person kan fÄ hela vÄrdnaden av sina egna barn. Var finns logiken? NÀr barnet misshandlas pÄ nytt eller inte Àr önskvÀrt lÀngre sÄ fÄr barnet ÀndÄ inte komma tillbaka till den trygga förÀldern.
Det Ă€r dags att lyssna pĂ„ de förtvivlade förĂ€ldrarna, mammor och pappor som försöker slĂ„ larm. Ămnet mĂ„ste debatteras, protesterna tas pĂ„ allvar och socialtjĂ€nstens felaktiga beslut granskas.