Sveriges grisbönder behöver lika villkor

En gris med knorr på svansen är en symbol för en glad gris, en gris som mår bra. I Sverige har grisarna knorren kvar vilket visar att de har tillräckligt med utrymme att röra sig på och strö att böka i.

Insändare2014-11-24 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Därmed blir de inte stressade och börjar bita på varandras svansar. Det är en gris med hög hälsostatus. Men så här ser det inte ut i alla EU-länder. Tvärtom produceras många grisar olagligt.

Det har gått snart två år sedan det nya EU-direktivet för grisuppfödning infördes men fortfarande bryter 18 av EU:s 27 medlemsländer konsekvent mot de regler som vi inom EU gemensamt kommit överrens om. Det här är fullständigt oacceptabelt. Många grisar går tätt ihop och saknar strö att sysselsätta sig med och trots att det är förbjudet blir cirka 98 procent av grisarna i till exempel Danmark och Tyskland svanskuperade. De svenska djurskyddsreglerna ligger sedan länge långt över det införda Grisdirektivet. Att vi i Sverige har en god djuromsorg är någonting som våra grisproducenter är en garant för och som de är stolta över men högre djurskyddsregler innebär högre kostnader, något som har gjort det svårare för de svenska grisbönderna att konkurrera med importerat griskött. Konkurrensen blir än mer snedvriden mellan EU:s grisbönder om det dessutom finns flera medlemsstater som struntar i de lagar och regler som vi tillsammans har beslutat om.

Vi står dessutom inför en annan oroande utveckling. Bristande djurhållning där många grisar trängs ihop på en liten yta utan tillräckligt med halm och strö leder till slagsmål. Då finns risk för en rutinmässig behandling med antibiotika, något som i sin tur kan medföra en ökad antibiotikaresistens. Sverige har en internationellt sett mycket låg användning av antibiotika men det här är en global utmaning. Världshälsoorganisationen, WHO, har konstaterat att multiresistenta bakterier är ett av våra största hot. Här har EU ett stort ansvar att få till en ansvarsfull antibiotikaanvändning för både djur och människor.

Det är förödande att EU-kommissionen, som ska se till att medlemsländerna håller sig till våra gemensamma regler, är så passiv. Vår tidigare landsbygdsminister Eskil Erlandsson skrev ett brev till EU-kommissionen i vilket han krävde att reglerna ska respekteras. Hur kommer landsbygdsminister Sven-Erik Bucht att driva detta inom EU? Sveriges grisbönder är stolta över sin djuromsorg men behöver lika villkor som sina europeiska kollegor. Reglerna finns, varför följs de inte?

Helena Jonsson
Förbundsordförande LRF

Läs mer om