Svar på debattartikel den åttonde augusti. David Aronsson skriver att utmaningsrätt främst drivs av Svenskt Näringsliv och att det är ideologiska skäl om öppna marknader som ligger bakom.
Det är korrekt att Svenskt Näringsliv är positiva till att kommuner undersöker om privata utförare kan bidra på olika sätt. Det torde också ligga i linje med att kommuner använder skattemedel på mest effektivt sätt.
Inom näringslivet är det självklart att ett företag måste fokusera på kärnverksamheten för att vara starka och konkurrenskraftiga. I en DN-artikel från 2011 framkommer t ex att till en Volvo V70 bidrar 300 underleverantörer från 41 länder med olika komponenter. Det är säkert inte en lägre andel idag.
För att lyckas behövs fantastiskt duktiga inköpsavdelningar som har lika hög produktkompetens som finns hos leverantörerna. Hög kvalitet i inköpen är en nödvändig förutsättning.
Även kommuner bör ständigt utvärdera vad de är bäst på att utföra själva och vilka områden de kan konkurrensutsätta för att kommuninvånarna ska erhålla högre eller lika kvalitet till en lägre kostnad.
Ungefär 15% av de kommunala utgifterna i Sverige används för upphandling av entreprenader. Det är cirka fem procentenheter mer än för 15 år sedan. I Strängnäs är andelen 18%, högst är andelen i Täby där den uppgår till 45%.
Det är alltså i genomsnitt fortfarande en relativt liten andel av den kommunala verksamheten som bedrivs på entreprenad men det finns kommuner som gått längre.
Många gånger är så kallade valfrihetssystem det som ger bäst möjlighet för små företag att komma in på en marknad för att sedan kunna växa med kundtillströmningen.