Man blir ju kort sagt förbannad när man läser Kurirens artikel i fredags om att "personalutveckling utomlands inte är motiverat". Nu menar jag inte att jag är förgrymmad mot personalen på kirurgen, utan mot dessa herrar och damer på Landstinget. Jag har på grund av cancer kommit i kontakt med hela läkarsvängen. Kirurgen gör på det stora hela ett fantastiskt jobb – underbara läkare och övrig sjukvårdspersonal, ingen nämnd ingen glömd.
En studieresa, av det slag som nämns, till Grekland anser jag vara välmotiverad, inte minst eftersom personalen gör ett så bra jobb och "går den där extra milen" för patienternas skull. Denna typ av resa kan vara en injektion för att bli ännu bättre i sin yrkesroll och höja motivationen ytterligare.
Om vi nu bortser från de personliga och psykologiska aspekterna så är resan till för att just studera hur kollegor utanför Sörmlands landsting jobbar, inte minst vad gäller patientbemötande.
En fråga bara: Om denna resa inte blir av, hur tror landstingsdirektör Jan Grönlund att kirurgens motivation till fortsatt bra arbete kommer att påverkas?
Besviken