Varför gjorde ni ingenting, farfar?

En uttorkad apelsinodling utanför spanska Murcia. Bilden Àr frÄn 2015.

En uttorkad apelsinodling utanför spanska Murcia. Bilden Àr frÄn 2015.

Foto: Vidar Ruud (TT)

InsÀndare2024-04-29 20:00
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

I den dynamiska idyllen StrĂ€ngnĂ€s kan vi i dag promenera lĂ€ngs strĂ€nderna och njuta av utblickarna över MĂ€laren. Lite oroligt Ă€r det dock i ankdammen med knarkrelaterade skjutningar och bedrĂ€gerier mot Ă€ldre. NĂ€r det gĂ€ller klimatförĂ€ndringarna har dock det största ”regeringspartiet” SD sedan lĂ€nge konstaterat att det inte finns nĂ„gra klimatförĂ€ndringar. Allt Ă€r bara naturliga variationer.

Regeringen har i realiteten slopat klimatmÄlen och ökar i stÀllet koldioxidutslÀppen bland annat genom att i budgeten för 2024 lÀgga sex miljarder pÄ att sÀnka bensin- och dieselpriserna. Samtidigt höjdes elskatten 3,25 miljarder. Miljöministern Romina Pourmoktari (L) pÄstÄr trots detta utan att blinka att regeringens politik visserligen gör att utslÀppen av koldioxid kommer att öka kraftigt men snart kommer de att minska och Sverige kommer att klara alla uppsatta miljömÄl till Är 2045.

Hur den minskningen ska gĂ„ till Ă€r dock minst sagt höjt i dunkel, inte minst för regeringens egna utredare. Miljöministern försvarar agerandet med att regeringen inte kan bortse frĂ„n verkligheten, det vill sĂ€ga vĂ€ljarna, som inte gillar vare sig höjda brĂ€nslepriser eller fula vindkraftverk. 

NÀr nu Sverige och flera av vÀrldens lÀnder minskar sina ambitioner pÄ klimatomrÄdet, hur ser dÄ ett högst troligt framtidsscenario ut för vÄra barnbarn?

År 2045 har sannolikt glaciĂ€rerna i Himalaya smĂ€lt och de stora floderna som Indien, Pakistan med flera lĂ€nder Ă€r helt beroende av för bevattning och dricksvatten har torkat ut under delar av Ă„ret. Isarna pĂ„ Grönland och Antarktis smĂ€lter i en snabbare takt Ă€n vad forskarna tidigare trott varit möjligt och Arktis Ă€r nu isfritt under sommaren. 

Östersjöns och MĂ€larens vattennivĂ„er har stigit med cirka en meter och ombyggnaden av Slussen i Stockholm visar sig nu efter bara 20 Ă„r vara otillrĂ€cklig. Vid hĂ„rt regnvĂ€der och ogynnsamma vindriktningar finns risk för att vattnet strömmar ner i tunnelbanan i centrala Stockholm.

MĂ„nga villatomter i bland annat SkĂ„ne har eroderat bort nĂ€r havsnivĂ„n stigit. LĂ€nsförsĂ€kringar slutade redan 2023 att försĂ€kra nybyggda strandnĂ€ra bostĂ€der i exempelvis Åhus och Kristianstad pĂ„ grund av översvĂ€mmningsrisken. I delar av Kalifonien och Florida vĂ€grade stora försĂ€kringsbolag redan Ă„r 2015 att försĂ€kra fastigheter i utsatta riskomrĂ„den. 

Flera vintersportorter i Sverige har Ă„r 2045 lagt ner och skidanlĂ€ggningarna i Europa har stĂ€ngt pĂ„ grund av snöbristen. PĂ„ somrarna i södra Europa rasar vĂ„ldsamma skogsbrĂ€nder och skördarna torkar bort. I ögruppen Salomonöarna hade Ă„r 2020 redan fem öar försvunnit för alltid under havsytan och för sju öar var lĂ€get akut. Nu Ă€r befolkningen pĂ„ Salomonöarna de första klimatflyktingarna. Kiribati och Maldiverna Ă€r mycket starkt hotade pĂ„ grund av stigande havsnivĂ„er. 

Ett i dagslĂ€get mer nĂ€rliggande hot Ă€r att den mĂ„ngfalt Ă„talade Donald Trump kan bli president igen i USA redan i höst. Om han blir vald har han lovat att omedelbart skrota Joe Bidens klimatpaket och i stĂ€llet fördubbla produktionen av fossila brĂ€nslen. 

Detta, Romina Pourmoktari, Àr en betydligt bistrare verklighet Àn höga priser pÄ bensin och diesel.

Europa Àr den vÀrldsdel dÀr uppvÀrmningen gÄr som snabbast. Den 9 juni Àr det val till EU parlamentet. Det minsta vi kan göra Àr att gÄ och rösta pÄ nÄgot av de partier i EU som arbetar för att vÀnda den katastrofala utvecklingen.

"Farfar ni visste ju! Varför gjorde ni inget?", frÄgar barnbarnet Elsa...