Vem är du – vid den tomma graven?

Mattias Gustafsson, pastor i Fristadskyrkan och sjukhuspastor på Mälarsjukhuset, skriver tänkvärt om påsken.

Mattias Gustafsson, pastor i Fristadskyrkan och sjukhuspastor på Mälarsjukhuset, skriver tänkvärt om påsken.

Foto: Fredrik Sandberg (TT)

Insändare2025-04-20 04:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nu är påsken här, med godis, ägg och vår i luften. Jag vill bjuda in dig i den berättelse som är själva orsaken till vårt firande. Påskdagens morgon, när graven där den korsfäste Jesus blev lagd, till allas förvåning, visar sig vara tom. Tänk om du varit med när det hände! Vem hade du varit då?

Kanske någon av kvinnorna, de som helt oväntat blev uppståndelsens allra första vittnen.

Kanske någon av soldaterna, som skrämdes av uppståndelsen och flydde fältet.

Kanske någon av de religiösa ledarna, som förnekade uppståndelsen och skapade falska rykten, i avsikt att dölja den.

Kanske Maria från Magdala, som blev den första att möta den uppståndne Jesus personligen.

Kanske Petrus eller Johannes, som sprang till uppståndelsens plats, den tomma graven, för att se med egna ögon, det som kvinnorna vittnade om.

Kanske någon av Emausvandrarna, de som gick med den uppståndne Jesus vid sin sida utan att först känna igen honom.

Kanske någon av lärjungarna, som i sitt gömställe överraskades av att den uppståndne Jesus kom till dem och önskade dem frid.

Kanske Tomas, som tvivlade på de andras vittnesmål, men kapitulerade och trodde, när Jesus kom ännu en gång, särskilt för Tomas skull.

Så vem vill du vara vid den tomma graven? Någon av dem är du och någon av dem är jag! Vi kommer också till den tomma graven med grusade förhoppningar, besvikelser, tvivel och rädslor, men i mötet med den Jesus som kroppsligen uppstått ur sin grav vänds allt detta till tro, liv, förnyade relationer och framtidshopp.

I dag undrar en värld vad vi gör med klimatvarningar och terrorhot, nyckfulla och makthungriga världsledare, ensamhet och psykisk ohälsa, individualism och brustna löften när ideologierna, inklusive vår tids konsumism, inte visar sig förmå frälsa oss. Vårt svar handlar om en Gud med sår, som segrade, inte genom makt och styrka, utan genom en kraft som fullkomnades i svaghet. En uppstånden frälsare som i sin person förkroppsligar det levande hoppet för varje människa och för hela vår värld. "Varför söker ni den levande bland de döda. Han är inte här, han har uppstått." Det mest hoppfulla!