Historien verkar upprepa sig, långsamt men stadigt. Högerextremismen är en fara som borde tillhöra det förflutna, men är fortfarande i hälarna på oss.
Varför? Varför är tanken av några särskilda grupper med människor, som lever bland oss alla och gör det dom vill göra, så himla jobbigt? Dom vill bara leva sina liv utan att behöva oroa sig på samma sätt som folk gjorde för omkring 80 år sen! Vissa oroar sig än i dag, att hatet kommer att segra.
Ni som har valt att gå över till ett särskilt högerextremt parti, ni förnedrar alla som föll offer för förintelsen. Varenda en vänder sig i sina gravar. Besvikna för att många inte har lärt sig från det förflutna. Besvikna över att det finns folk som bara låter allt hat växa, precis som det gjorde innan andra världskriget.
Det får mig att undra lite. Vill ni att det ska hända igen? Önskar ni i hemlighet att vissa människor bara ska försvinna? Det gör mig så frustrerad! Poängen med mänskligheten är att alla är annorlunda!
Men... vissa människor älskar pengar mer än något annat. Pengar, som alltid går att byta ut... verkar tydligen ha mer värde i detta samhälle än liv. Alla liv är olika och man kan inte sätta ett värde på det. Det är ovärderligt. Men ändå så obetydligt i ögonen på vissa människor som har makt nog att förändra så himla mycket på så kort tid, om dom så ville det. Ta ett steg tillbaka och tänk med ditt hjärta. Oavsett vilka styrkor eller svagheter vi alla har, så är vi alla ovärderliga. Lär er från det förflutna och öppna dörrarna till den framtid vi kan vara stolta över!
Tjejen med kollen