Vi är många engagerade i klimatfrågan idag. Äntligen. En anledning är, troligen, att det inte går att blunda längre, för helt klart är det något skumt som sker i naturen. För ett år sedan gjorde jag en klimatkoll på nätet, Världsnaturfonden (WWF) tillhandahåller en sådan och då brände sonen och jag 2.8 jordklot.
Nu gjorde jag om testet och den här gången skulle vi väl få stjärna i kanten, men nähä. Vi ligger lågt på resor men högt på bostad och mat. Svårt när vi inte kör självhushåll, eller tål allt vi borde äta.
Summan av testet är att vi, som inte reser utomlands och inte ens till Öland längre, lever som om vi hade 2.1 jordklot till vårt förfogande. Våra utsläpp per år är 4, 88 ton koldioxid. Och det känns inte alls bra att inse att vi, som gör allt för att minska vårt avtryck, ändå tar alldeles för mycket av planetens gemensamma resurser. Svenskens snitt är 10, 7 ton/år.
Inte nog med att västvärlden nu fortsätter att kvadda vårt gemensamma klot, trots att vi vet vad vi borde göra. Och jag hör folk säga att det tänker minsann inte sluta resa. Men vi borde kanske fundera över ALLT resande. Som alla som flyger/bilar till tävlingar, långväga matcher, de som bara måste uppleva den sista glaciären eller bara smaka maten på andra sidan jordklotet. För att inte tala om helgen i Rom eller shopping i London.
En sorg är vad det är, för hur ska vi kunna leva inom gränserna för EN planet 2050?
I dag behövs hur mycket nytänkande som helst, inom alternativa bränslen för bilar och flyg, till vad regering, företag och vi själva kan göra för miljö och klimat.