Centrumhandeln tappar andelar i Eskilstuna

Samtidigt som den genomsnittliga tillväxten i den svenska centrumhandeln ökar med 2,4 procent under fjolåret så sjönk handeln i Eskilstuna med lite drygt en procent.

Handeln i Eskilstuna tappar marginellt med mark, men likafullt uppvisas ett tapp.

Handeln i Eskilstuna tappar marginellt med mark, men likafullt uppvisas ett tapp.

Foto:

Övrigt2018-02-01 10:56
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det här visar siffror som Fastighetsägarna tar fram i sin rapport kallad Cityklimatet.

Undersökningen visar att 45 av sammanlagt 62 undersökta stadskärnor hade en positiv utveckling under 2017.

Allra mest ökade omsättningen i Falköping som såg en ökning på 6 procent, Sundsvall såg en ökning på 5,4 procent, och Värnamo, Simrishamn, Borlänge och Eslöv nådde alla upp till dryga 4 procent.

Dagligvaruhandeln hade en fortsatt god tillväxt i landet och omsatte närmare 300 miljoner under 2017 - en ökning med 4,2 procent i jämförelse med året innan och detaljhandeln omsatte drygt en miljard under fjolåret.

Att sjutton städer, däribland Eskilstuna, ändå redovisar en utveckling som backar förklarar Andreas Sjöberg, affärschef på Fastighetsägarna, så här:

– Orsakerna till minussiffror är främst kopplade till konkurrensen från externhandel och att e-handeln tar andelar snabbare än den fysiska handeln. Möjligen kan också Kungsgatans ombyggnad av etapp 1 mellan Kyrkogatan och Fristadstorget ha påverkat omsättningen negativt.

Mest positiv är utvecklingen för kafé- och restaurangbranschen och här följer Eskilstuna den nationella trenden och ser med en omsättning på 22 miljoner kronor en ökning med 6 procent.

Tuffare är det för hotellnäringen som med en omsättning på 164 miljoner tappade 6,3 procent.

Sett till en femårsperiod har, enligt rapporten, den totala omsättningen i Eskilstunas stadskärna ökat med 35 miljoner kronor. Tillväxten hålls tillbaka av en minskad sällanköpsvaruhandel (som kläder, leksaker, möbler, böcker och elektronik) med närmare 140 miljoner kronor under perioden.

Rapporten tar fasta på dagligvaror, sällanköpsvaror, hotell- och restaurangnäring samt så kallad annan service som till exempel kroppsvård och konsumtion av kultur.