I år är det valår och häromdagen började jag fundera kring hur jag tänker kring kommunalvalet. Som vanligt dök tanken upp att det är svårt, då inget av de styrande partierna har ingett förtroende. Detta fick mig att fundera kring vad det beror på.
När jag läste Eskilstuna-Kuriren den 24 januari kom jag plötsligt till insikt. I en artikel finns en bild på de tre gubbar som styr vår stad, med gubbiga värderingar och åsikter.
Det talas om att staden växer och det behöver byggas nytt. Förskolor, skolor och äldreboende ska byggas utöver de byggen som är gjorda som bland annat är bad och sporthall, exempel på vuxna mäns tankar om vilka leksaker de vill visa upp för kompisarna.
Ingenstans har jag hört talas det om hur kvalitén för de som ska arbeta i verksamheterna ska förändras och förbättras. Sverige står inför en sällan skådad brist av behöriga förskollärare, lärare, undersköterskor och annan vårdpersonal.
Det behövs satsningar på mjuka värden. Det som höjer kvalitén på skola och omsorg. Det räcker inte med att kunna visa upp tinnar och torn, det behövs en hållbar arbetsmiljö, mer av kompetent personal, fler öron som lyssnar och vill förstå, och fler händer som utför arbetet.
Vill Eskilstuna vara en stad som det talas om med stolthet och som kan konkurrera om den utbildade arbetskraft som finns, måste gubbiga tankar och beslut lämna plats för de mjuka värden som är så välbehövliga verksamheter där individen är den viktigaste av allt.
PER