En mycket tveksam debatt har uppkommit ifråga om sopsaltning på cykelbanor eller ej, en debatt som helt missar kärnan i sopsaltningens vara eller inte vara. Här har det diskuterats om kostnader hit och dit, med inköp av "dyr" salt och maskiner, tvätthallar för maskinerna och så vidare.
"Det är viktigt för miljön", säger företrädaren för kommunen, men hallå en enkel fråga: Vart tar saltet vägen efter att det spridits på våra cykelvägar och bilvägar? Och gynnar det cyklisterna så mycket jämfört med dubbade däck och smart snöröjning?
Saltet kommer naturligtvis att lösas upp i dagvattnet och transporteras via diken och dagvattenledningar ut till ån och vidare till Mälaren. Saltet består ju av grundämnen som klor och natrium som inte försvinner utan kommer att finnas kvar hur länge som helst och påverka vattenkvaliteten i ån och Mälaren.
Mälaren som är en råvattentäkt för två miljoner människor, och ett mycket stort värde för de boende runt sjön. Och har inte sådana konsekvensanalyser och resonemang förts i kommunen, på miljö- och stadsbyggnadskontor?
Nej tack, inga fler förhastade och dåligt behandlade projekt behövs i "miljökommunen" Eskilstuna.
Kjell