Att en stor del av matavfallet i Eskilstuna i praktiken behandlats som brännbart avfall är minsann ingenting som alla känner till. Vesa Hiltulas uttalande i lördagens Eskilstuna-Kuriren dumförklarar oss alla. Nej, vi visste inte! Däremot hade vi lärt oss sortera, göra skillnad mellan äggskal och bananskal, tidningspapper och kuvert, vissna blommor och godispapper och annat. Biogasprocessen med slurry och allt vad det innebär fick ju inte störas, ens med äggskal.
Nu vet vi mer, och jag tänker slappna av. Inget mer petande på äggskalsnivå, i alla fall inte innan Energi och miljö ger ut ett pressmeddelande med fakta som visar att de gör vad de lovar!
Nu får man skämmas i stället för att vara stolt över världens bästa sophanteringskommun... Två saker är dock bra även i dag: att soporna hämtas, och att Retuna finns. Och vilken tur att vårt matavfall värmer Västeråsborna i vinterkylan. Hellre hade jag dock åkt biogasbuss med närproducerat bränsle här hemma i Eskilstuna.
Tant H