Skatteverkets deklarationsexpert Anna Sjöberg.

Många som gör avdrag på deklarationen har inte rätt till det

Sörmland

Ungefär hälften av alla som gör reseavdrag bedöms göra något fel. Felfrekvensen är ännu högre för andra vanliga avdrag. Dessutom upplever många att det är svårt att deklarera bostadsförsäljning. Skatteverket har därför tagit fram ett antal nya beräkningstjänster.

Närmare en miljon personer gör varje år avdrag för resor i sin deklaration.

— Det absolut vanligaste avdraget som en vanlig löntagare gör är för resor till och från arbetet, säger Mita Hellberg, skatteinformatör vid Skatteverket och talesperson för deklarationen i Sörmland.

Ungefär hälften av deklaranterna bedöms dock göra fel med reseavdraget. Det kan även finnas de som har rätt till avdraget, men som aldrig har gjort det. Skatteverket har därför tagit fram en ny beräkningshjälp där det går att räkna ut om man har rätt till avdraget och i så fall hur mycket.

— Det som de flesta gör fel på är reglerna om tidsvinst. Man måste tjäna minst två timmar per dag jämfört med att åka kollektivt för att få reseavdrag för bilkörning till och från arbetet. Man får inte räkna in tidsvinst för att hämta på förskola eller liknande, berättar Anna Sjöberg, deklarationsexpert på Skatteverket.

Många gör fel i deklarationen. Skatteverket har därför tagit fram ett antal nya tjänster där det går att räkna ut vad man ska betala. Foto:

En annan nyhet i år är att gränsen för att få avdrag höjs från 10 000 till 11 000 kronor per år. Bara kostnader över den gränsen ger avdrag.

Eftersom reseavdraget är det vanligaste egna avdraget är det också ett område som Skatteverket har ögonen på i kontrollen.

Felfrekvensen är ännu högre när det gäller andra vanliga avdrag. Ungefär 70 procent gör fel när det gäller avdrag för tjänsteresor och närmare 90 procent när det gäller avdrag för övriga utgifter. Dessa avdrag är dock betydligt mindre vanliga än avdrag för resor till och från arbetet.

— Ofta är det just där man själv ska lägga till eller ändra någonting som det blir fel. Man har inte samma hjälp som med de förifyllda uppgifterna. Man måste prestera någonting, man behöver göra någon form av bedömning om man har rätt till avdragen. Det är ganska många förutsättningar som måste vara uppfyllda, säger Anna Sjöberg.

Skatteverket rekommenderar den som ska ändra eller lägga till uppgifter att använda e-tjänsten på skatteverket.se. Där är fler uppgifter ifyllda och den nya skatten räknas ut direkt. Risken för fel är därmed mindre än för den som deklarerar på papper.

— Att e-deklarerare är att föredra eftersom man då heller inte får några summeringsfel, säger Mita Hellberg.

Många tycker det är svårt att deklarera bostadsförsäljning. I år ska fler än 270 000 personer ska deklarera att de sålt bostad under 2017.

— Därför har vi tagit fram tre tjänster där det går att räkna ut vinst eller förlust och vilken skatt som ska betalas, beräkna avdrag för förbättringsutgifter för att se hur stort avdrag det går att göra samt en guide för att ta reda på om det finns möjlighet att få uppskov med skatten, säger Anna Sjöberg.

Deklarationen öppnade den 20 mars. Sedan dess har man med hjälp av sin e-legitimation kunnat deklarera över internet till Skatteverket. Den 15 april ska alla som inte avsagt sig pappersdeklarationen ha fått hem deklarationen i sin brevlåda. Sista dagen att deklarera är den 2 maj.

Nästan åtta miljoner personer ska deklarera i år.

— Alla kan deklarera digitalt, både de som ska godkänna och de som ska ändra eller lägga till uppgifter, säger Anna Sjöberg.

— Den som deklarerar digitalt får dessutom alltid en kvittens på sin inlämnade deklaration och kan få eventuell skatteåterbäring tidigare.

Den som deklarerade digitalt före den 28 mars utan att göra ändringar kunde få sin skatteåterbäring redan i början av april. Alla andra som deklarerar digitalt har möjlighet att få pengar tillbaka före midsommar.

— Tänk på att du måste ha anmält mottagarkonto senast 2 maj, säger Mita Hellberg.

Förra året deklarerade sex miljoner personer digitalt.

Läs mer om dessa ämnen

Sörmlandnäringsliv