I dag står Rinkesta slott tomt, men enligt den nya ägaren kommer det att bedrivas någon typ av verksamhet där.– Men det får växa fram så småningom, säger Lars Nilsson.

Slott sålt för hemlig summa

Eskilstuna

Sedan maj har Rinkesta säteri legat ute för försäljning. Nu är affären klar. – Det är klart att det känns lite omtumlande, säger säljaren Olov Åström.

16 kilometer sydost om Eskilstuna ligger Rinkesta säteri. Egendomen innefattar 502 hektar skog och 364 hektar åkermark. Sedan 1978 har gården varit i familjen Åströms ägo och har på senare år drivits av Olov Åström. Nu står det klart att det anrika godset sålts.

– Det är en process att lämna ett sånt här ställe. Det är inget beslut man tar på en vecka utan det växer fram. Här handlar det främst om att vi inte har en succession som är intresserad av att ta över och då bestämde vi att det var bättre att avsluta här, säger Olov Åström.

I maj lades annonsen ut och nu i oktober blev det klart med en ny ägare.

– Det är klart att det känns lite omtumlande, men jag är glad över att det blir familjen Nilsson som tar över. De kommer fortsätta att bedriva jordbruk på gården, säger Olov Åström.

Köpare är familjen Nilsson som bedriver kycklingproduktion på Flättorps gård i Ärla.

– Vi kände att vi ville göra det här. Flättorps gård hörde till Rinkesta men såldes för 100 år sedan, så det blir lite som att vi sluter cirkeln, säger Lars Nilsson.

Eftersom gårdarna ligger grannar finns det redan i dag ett utbrett samarbete. Enligt Lars Nilsson kommer de fortsätta bedriva traditionellt jord- och skogsbruk på gården.

– Vi behöver arealen till vår kycklingproduktion. Både till att odla spannmål men också sprida gödsel.

I dag finns två anställda på Rinkesta och Lars Nilsson berättar att de erbjuds följa med över. Det finns också ett 15-tal hyresgäster.

– De kommer inte märka några förändringar.

I annonsen som legat ute på mäklaren Areals hemsida beskrivs objektet som "en välarronderad egendom" med fantastiska viltbiotoper och goda jaktmarker, inramat av ett vackert sörmländskt herrgårdslandskap.

Men när det gäller priset är uppgifterna obefintliga. Och varken tidigare ägare eller köpare vill uttala sig om köpekillingen.

– Du får fråga men jag tänker inte svara, säger Lars Nilsson och skrattar.

Han tillägger:

– Vi har bestämt att prislappen stannar mellan oss. Men vi får väl anta att båda parter är nöjda i och med att köpet gick igenom.

– Förresten, ska du inte fråga vad vi ska göra med slottet?

Självklart, vad ska ni göra med slottet?

– Slottet står tomt i dag och vi har inga konkreta planer, det får växa fram så småningom.

Ni är inte sugna på att flytta in?

– Nej, det är inte aktuellt. Nån typ av verksamhet kommer bedrivas där så småningom, men det kommer inte att bli en flyktingförläggning.

Rinkestas ägare i historien

1596: Karl Gustaf Gabrielsson Oxenstierna genom byte.

1597: Oxenstiernas änka Barbro Axelsdotter Bielke genom arv.

1624: Elsa Oxenstierna, dotter till Barbro, och dennas make Åke Axelsson Natt och Dag genom arv.

1655: Deras dotter Beata genom arv.

1689: Gustaf Larsson Sparre, son till Beata och Gustaf Larsson Sparre.

1711: Hans Wachtmeister genom köp.

1714: Axel Wilhelm Wachtmeister, son till Hans, genom arv.

1734: Johanna Wattrang, födde Scharenberg, genom köp.

1768: Ture Leonard Klinckowström genom köp.

1820: Bleckert Gustaf Wilhelm Wachtmeister genom köp.

1837: Carl Filip Sack genom köp.

1841: J. Mallig genom köp.

1842: Theodor Ludvig Bohnstedt genom köp.

1888: Edvard Bohnstedt, son till Theodor Ludvig, genom arv.

1914: Arvid Frisell genom köp.

1924: Harald Mårtens genom köp. Under arrendator Ekman drevs vårdhem 1935-89.

1978: Ragnar Åström genom köp. Ägorna drivs vidare av sonen Olof.

2014: Familjen Nilsson som driver Flättorps gård.

Källa: Eskilstuna-Kurirens arkiv

Rinkesta slott

Byggnaden uppfördes i början på 1600-talet på uppdrag av Barbro Axelsdotter Bielke med förebild från slotten Penningby och Stora Sundby men endast mindre delar finns bevarade från då, mest beroende på en omfattande brand. Ursprunget återfinns i källare och bottenvåning medan fasaden härrör sig från en omfattande reparation 1775.

Källarvalven på slottet är imponerande i storlek och omgång. Däremot har uppgifterna om det från början skulle ha varit ett Johanniterkloster aldrig kunnat bekräftas.

Källa: Eskilstuna-Kurirens arkiv