Ord som jobbskatteavdrag och reform går över huvudet på en stor del av befolkningen. Så många som en av fyra förstår inte ordet utanförskap och i juni användes det ordet 33 gånger i en partiledardebatt i riksdagen.
Undersökningen som företaget Novus har gjort visar att unga, lågutbildade, låginkomsttagare och osäkra väljare har svårast att hänga med. Utsatta grupper har alltså svårare än andra att avgöra hur de ska rösta för att få det bättre. Kanske är det ytterligare en orsak till att missnöjespartier som ofta driver bara en fråga, vinner mark. Förstår man inte debatten kan man i alla fall besluta om man är för eller emot ett fenomen.
Själv tycker jag att det finns ytterligare en dimension som fungerar som ett filter mellan väljare och politiker. Det visade sig till exempel i en radiodebatt mellan Löfven och Reinfeldt. Båda svängde sig med statistik. En sa sig kunna skapa 32 000 nya jobb. Den andra skröt med en ännu högre siffra, samt att motståndarens förslag i stället kommer att minska antalet jobb med 80 000. Vem ska jag lita på? Svaret borde vara båda. Men någon har fel och då jag inte kan avgöra vem, så blir hela debatten meningslös.