Egentligen är det ju samma berättelse. Världen vi känner gick under utan att vi fattade hur det gick till och nu har de döda rest sig ur gravarna för att sopa bort de sista resterna av den levande mänskligheten.
Sådana sagor har fascinerat mig sedan barnaåren. Mänskligheten har berättat dem på samma sätt sedan digerdöden var på modet.
Tills nu, slår det mig. För sommaren 2015 började folk berätta samma sagor som vore det på riktigt.
Hittills har visserligen ingen varnat för zombieinvasion i den mejlskörd jag får på jobbet. Breven brukar handla om hur välfärden urholkas, att dieseln blir dyrare, när ryssen anfaller och varför kommunalskatten måste höjas innan du hinner säga decemberöverenskommelsen.
Allt det där håller på att ske på en gång. I en synkroniserad attack regisserad av invandrare, politiker och journalister.
Och får man tro de argaste mejlarna lär konsekvenserna bli minst lika allvarliga som om de döda skulle återuppstå.
Så ser den ut, vår moderna undergångssaga.
"Vet du vad en kopp fika kostar i automaten på mitt jobb numera?" frågade en dystopisk brevskrivare mig häromdagen i ett mejl som i övrigt handlade om den förmenta brottsligheten bland flyktingar. Som om svaret på kaffefrågan skulle förklara allt det andra.
Nej, jag vet inte vad automatkaffet kostar. På mitt jobb är det gratis.
Men både Game of Thrones och Walking Dead kommer tillbaka på teve i vår. Tänk positivt.