Det franska fordon jag rattar sedan många år har vissa egenheter. Bilens elektriska varningssystem talar ofta och ljudligt om att särskilda funktioner är trasiga. Vissa dagar skriker den ut att jag kör runt med trasiga halvljus, blinkers, dimljus och stoppljus och att antisladdfunktionen inte fungerar. Dylika varningar är naturligtvis välkomna och skulle i händelse av att de var med sanningen överensstämmande kunna rädda liv. Problemet är att min fransyska i 99 fall av 100 far med osanning.
När jag i fjol besökte bilbesiktningen hade jag därför, trots de ljudande varningarna, något hög svansföring när besiktningsmannen förkunnade att det ena halvljuset var kapputt. Närå, det är lugnt, det är bara bilen som tror det, sa jag.
"Jag håller nog med den" svarade den snarstuckne besiktningsmannen och gjorde en (korrekt) notering i protokollet.
I går var det åter dags för den årliga kontrollen, och huvudrollsinnehavaren var på sitt mest oresonliga humör. Enligt henne var bromsljus och blinkers ur funktion. Besiktningsmannen tog dock mitt parti. Jag och den franska kverulanten med vilken jag har ett allt mer ansträngt förhållande åkte hem med blankt protokoll.