Så är det dags.
På onsdagskvällen framåt 21-tiden vet vi om Guifs säsong fortsätter in i en semifinalserie – eller om spelarna får ofrivillig semester.
Det är dags för årets rysare i Sporthallen. I alla fall så här långt.
Förhoppningsvis ska det väl bli några matcher till då vi slits mellan hopp och förtvivlan ...
Guifs säsong har pendlat fram och tillbaka.
Det laget presterade i EHF-cupen där man pressade storlaget Hamburg ända in i kaklet är oerhört imponerande.
Däremot har spelet i Elitserien och i viss mån även i kvartsfinalserien mot RIK lämnat en del frågetecken efter sig.
Guifs stora problem, framför allt efter januariuppehållet, har varit anfallsspelet.
Bakåt tycker jag det stämt bra många gånger.
Däremot har det klickat framåt.
Vet inte vad det beror på men Guif har till exempel haft väldigt jobbigt att lösa Redbergslids tuffa och offensiva försvar.
I senaste hemmamatchen syntes dock blottor.
Det var framför allt Daniel Ekman som visade vägen och jag tror det är precis så knutarna ska lösas upp.
Snabbt spel, kvicka fötter och överraskande genombrott.
Går det att få RIK-försvaret att svaja fram och tillbaka är det sårbart. Jag hoppas därför Guif kan få till det blixtrande anfallsspel som faktiskt finns gömt någonstans hos spelarna.
Säsongen kan ta slut på onsdagskvällen.
Hemska tanke ...
Jag tror dock benhårt på Guif nu när det ska avgöras vilket lag som kliver vidare med chans att nå målet, den stora finalen i Göteborg 24 maj.
Ska det lyckas behövs det förutom bra hemmaspel även stöttning från läktarplats.
De senaste säsongerna har det varit lite trögare att få folk att vallfärda i rött till Sporthallen.
Kan förstås bero på många saker, som uteblivna SM-titlar, köande till en vettig ståplats och evighetssåpan om den nya arenan som ingen vet när den ska stå klar.
Hur som helst hoppas jag på en proppfull sporthall i kväll.
Guif behöver känna stödet från den sjunde utespelaren.