För några veckor sedan hamnade jag i en debatt i sociala medier om rasism. Jag menade att personen jag diskuterade med hade gjort ett rasistiskt uttalande.
Han höll inte med. Rasism är att se ned på andra raser, sade han. Att anklaga någon på grund av hudfärg eller etnisk bakgrund.
Det är förstås sant.
Men det räcker inte som definition av rasismen i dag.
Lite förenklat kan man säga att andra världskriget gjorde den klassiska rasismen mer eller mindre omöjlig. Före kriget var det vanligt att människor gjorde nedlåtande omdömen om karaktären hos andra raser. Mörkhyade ansågs vara lägre stående. Judar ansågs snikna. Till och med inom den svenska stammen ansågs det finnas variationer som byggde på biologiska skillnader. Långsmala ansågs ha ett visst temperament. Små och tjocka ett annat.
Den sortens galenskaper hittar man numera bara på de nätsajter där den yttersta, svarta högern huserar.
Låt oss för enkelhetens skull kalla dem för ärkerasisterna.
De lite smartare rasisterna har ändrat sitt sätt att argumentera. Forskarna brukar tala om det som kulturell rasism.
Människor från den muslimska kultursfären förväntas vara på ett visst sätt, människor från i huvudsak kristna länder på ett annat. En person från Sydostasien förväntas vara bärare av vissa värderingar bara för att hen är född där.
Den sortens rasism är svårare att bemöta, eftersom kulturer de facto skiljer sig åt.
Problemet för de kulturella rasisterna är att det ändå är tokfel.
Jag har rest ganska mycket i världen, både i jobbet och privat. Tror att jag kommit över 50 länder vid det här laget. I alla dessa länder har jag träffat både snälla och mindre snälla människor. I Elfenbenskusten träffade jag en kristen milisledare som beordrat både mord och stora övergrepp på civila. I Iran träffade jag en kvinna från den muslimska kultursfären som hela sitt liv kämpat för kvinnors rättigheter. I Skara snodde en bonnläpp med flottigt hår min plånbok.
Ingenstans går det att säga att dessa individer skulle vara representanter för en kultur, och den som hävdar att vi måste stoppa människor från att komma hit för att de inte passar in i vår kultur har varken förstått vad det innebär att vara öppen för nya intryck eller insett skillnaden mellan individ och grupp.
De som försöker stoppa in människor i sådana kulturella fack bortser helt enkelt från variationerna. Faktum är att de bortser från individens rätt att forma sitt eget liv – det som i grunden gör oss mänskliga
Själv är jag dessutom av åsikten att det är dessa inskränkta individer som inte riktigt passar in i vår kultur. Men det är ju bara min åsikt.