Utanförskap – en svår nöt att knäcka

Eva Burman, chefredaktör

Eva Burman, chefredaktör

Foto: Mikael Andersson

Krönika2019-06-29 07:05
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

GAL-TAN har blivit ett begrepp på allas läppar. Skalan utmanar den gängse bilden av politik som frågor om höger eller vänster. GAL-TAN för in ytterligare en dimension. Grön, alternativ, liberal å ena sidan eller traditionell, auktoritär och nationalistisk å den andra. En snabb analys av senaste valet visar också att skalan är relevant och förklarar till viss del kd:s förändrade politik där de hittat attraktionskraft närmare SD. Rädsla blev ett begrepp i KD:s kampanj inför EU-valet. Och där vinner dom mark.

För i dag är vi präglade av andra värderingar än den traditionella höger-vänsterskalan.

Faktum är att GAL-TAN-skalan kan förklara en hel del av den polarisering vi kan se omkring oss i samhället idag.

Och det finns en grupp som upplever ett utanförskap.

Nämligen män, främst äldre män med lägre utbildning, lön och som lever i mindre städer eller på landsbygden.

Dessa återfinns framförallt i toppen på TAN-skalan och särskiljer sig markant från både gruppen inom GAL, som i huvudsak är yngre och kvinnor, samt dem mitt emellan, i SOM-institutets undersökning 2016.

Gruppen inom TAN har generellt betydligt lägre förtroende för demokratin, faktiskt för samtliga av samhällets institutioner, utom för kungahuset.

De har lägre förtroende för media.

Gruppen har en betydligt mindre tillit till människor från andra kulturer och till politiker i synnerhet. De är också mindre intresserade av andra kulturen än den dom själv tillhör.

De känner sig inte heller behövda eller som en del av det svenska samhället.

De oroar sig dock mindre för frågor som miljö, krig, arbetslöshet, rasism och liknande vilket däremot skapar stor oro inom gruppen GAL.

Den absolut största oron för TAN är invandringen.

Frågan är hur samhället, media och politiken ska förhålla sig till en grupp som genom åren haft alla privilegier, men som plötsligt känner ett utanförskap?

Män har traditionellt haft tolkningsföreträde i samtliga sammanhang. Det är män som suttit på besluten, de viktiga positionerna. Det är män som haft och har högre lön. Det är män som varit normen i vårt samhälle.

Denna norm har nu under det senaste decenniet utmanats av den liberala demokratins viktigaste principer - alla människors lika värde vilket ökat jämställdheten, gett minoriteter samma rättigheter och som öppnat famnen för människor på flykt. Men med ökade liberala strömningar känner sig män marginaliserade - inget värda.

Det här är västvärldens största knäckfråga - för ur utanförskap växer frustration.

Läs mer om