Vad gör alla bankkassörskor nuförtiden? Vi sköter allt fler tjänster över internet. Smarta datorprogram hjälper oss med allt från att hitta billiga flygbiljetter till att sätta oss i kontakt med lämpliga personer att dejta. Det här har förändrat arbetsmarknaden rejält. Bankkassörskor, redovisningsassistenter och en del andra yrkesgrupper har krympt kraftigt.
Mycket pekar på att vi står mitt i en stor förändring av arbetsmarknaden. Redan i dag läser vi korta börs- och sportnotiser skrivna av datorer. Mittmedia, en av Sveriges största mediekoncerner, satsar stort på detta. Inom avgränsade medicinska områden är datorer bättre än läkare på att ställa diagnos. Om några år kanske vi tar hand om enkla krämpor med en automatisk vårdcentral på nätet och ett hemskickat test-kit. Självkörande tåg finns redan, snart kan vi se förarlösa bilar, lastbilar, bussar och så vidare.
Det här gör att vi får tillgång till billiga tjänster. Samtidigt ser vi en del oönskade effekter när det gäller arbetslöshet och fördelning.
Under lång tid handlade automatisering främst om tillverkning, där enkla uppgifter togs över av en maskin som var byggd för att skötas av en industriarbetare. Därför skapades många jobb som de allra flesta kunde utföra. Det vi ser nu är inte en repris av industrieran. Utvecklingen går snabbare, mer avancerade uppgifter tas över och maskinerna som byggs kan inte nödvändigtvis skötas av vem som helst.
En del jobb som blir kvar är högavlönade, inom utveckling och ledarskap.
Andra är sådana som kräver servicekänsla eller fingerfärdighet, för det klarar inte datorer och robotar än. De jobben är ofta lågavlönade.
Fenomenet har kallats för jobbpolarisering och syns i hela Europa.
Konkurrensen om enkla servicejobb blir allt hårdare och personer som egentligen är kvalificerade blir utslagna av personer med mer meriter, som misslyckats med att hitta något av de allt färre mellanskiktsjobben.
Det kan mycket väl uppstå nya jobb med hyggliga löner som vi inte vet något om i dag. Men i ett dåligt scenario är vi på väg mot ett samhälle med större klyftor och ökad arbetslöshet.
En åtgärd som föreslås i debatten är en statlig basinkomst, för att skapa ett mänskligare samhälle för dem som slås ut. Det är dyrt och kommer att leda till att en del som skulle kunna försörja sig själva väljer att leva på staten. Samtidigt kan man se det mer positivt, att många kan bidra på andra sätt till samhället. Kanske genom ett mer blomstrande civilsamhälle och genom att skapa kultur och texter som sprids gratis på nätet (tänk på Wikipedia, bloggar och Youtube).
Sedan Miljöpartiet släppte tanken på basinkomst för några år sedan är det ingen som lyfter frågan inom partipolitiken. Ironiskt, när frågan just börjar diskuteras på allvar bland ekonomer.
Andreas Bergström är vice vd på den gröna och liberala tankesmedjan Fores och fristående krönikör.