På vägen slår de ett tag följe med en präst. Constantin frågar prelaten:
– Ni som är en bildad man kanske kan hjälpa oss att förstå. Är romerna egentligen människor som ni och vi?
– Kan ni ingenting? I Bibeln står det att Gud skapade den brune mannen som slav. Så ja, romerna är människor precis som vi. Men de skapades för att bli våra slavar, svarar gudsmannen.
Scenen är hämtad från filmen Aferim! Den är Rumäniens Oscarsbidrag i år. Det stod mellan den och Dece eu? (Varför jag?). Den förra redogör för ett av de mörkare kapitlen i rumänsk historia, det 500 år långa slaveriet för landets romska minoritet. Den senare behandlar ett av Rumäniens stora samtidsproblem, korruptionen.
De cineastiska finsmakarna hade föredragit att skicka Dece eu? till Oscarsgalan. På romska kulturfestivalen Pakivalo, där jag ser Aferim! för första gången, jublas det däremot hejdlöst över det nationella filminstitutets val.
I publiken sitter bland andra Rumäniens första romska minister, Ciprian Necula, och den första romska professorn, Vasile Burtea. De är båda levande bevis för att det rumänska samhället börjat röra sig åt rätt håll i förhållande till dess största minoritet.
Det går inte att ta miste på bådas stolthet över att det romska perspektivet tagit plats även i den populärkultur som de fattiga barnen på utomhusbions första parkett kan förstå.
Romernas framsteg inom politik, akademi och kultur har varit dyrköpta. Många aktivister har svettats, gråtit och spillt blod. Men professor Burtea betonar också, i likhet med många andra, betydelsen av trycket utifrån.
Om det inte fanns romska tiggare på svenska gator hade det knappats funnits några politiska påtryckningar härifrån på Rumänien.
– Romska frågor har aldrig varit så synliga som de är i dag. Tiggarna i Sverige och andra länder är omedvetna aktivister, säger Nicoleta Bițu, ordförande i Romano ButiQ, som arrangerar den romska festivalen.
Kampen är dock inte vunnen än. I skolorna tolkas det romska slaveriet oftast genom Rumäniens två största författare, båda brinnande antiziganister – Emil Cioran och Mircea Eliade. Slavar med smutsigt blod, skrev Eliade om romerna.
Precis som i USA sätter det historiska förtrycket spår hos den tidigare förslavade befolkningens utanförskapssiffror i dag. Då har afroamerikanerna ändå kommit längre än romerna i Rumänien – och för den delen i hela Europa.
Majoritetsbefolkningen traderar fortfarande de myter som prästen i Aferim! – liksom Cioran, Eliade och många andra innan dem – reproducerat. Tyvärr präglas också många romers självbild av dessa fördomar.
Men på den romska festivalen – Pakivalo – som betyder heder, är självaktningen kompakt när konferenciern ber alla romer ta en gadjo – ickerom – i famnen.
Nu är det romerna som sätter agendan. På den dagordningen står inte hämnd, utan kramar.
Aaron Israelson är journalist, tidigare bland annat på Expressen, och är nu verksam som gatutidningsentreprenör i Rumänien.