Soptipp värre än importsopa

Varför säljs en del sopor från söder till norr? Jo, där det är kallare vintrar finns stora fjärrvärmenät. Längre åt sydväst finns massor med sopor. Men det är glest med kraftvärmeverk.

Gästkrönika av Åke Wredén2015-06-11 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ibland är den gamla konservatismens attityder sega. Som att självförsörjning skulle vara bättre än handel. För det mesta har den inställningen lösts upp. Levnadsstandarden har ju höjts ofantligt just genom handel.

Men ibland låter det ändå som om det är något skumt i att varor säljs över gränser. Sopor till exempel.

Det kommer båtar med sopor in i Mälaren genom Södertälje kanal och förbi Hjulstabron. I Västerås blir det fjärrvärme och elström av dem. Härom dagen var det ett indignationsnummer i Sveriges Televisions nyhetsprogram om sådan sopimport.

Men om ett par grundläggande saker var det tyst.

Varför säljs en del sopor från söder till norr? Jo, där det är kallare vintrar finns stora fjärrvärmenät. Längre åt sydväst finns massor med sopor. Men det är glest med kraftvärmeverk. Sådana har hög verkningsgrad, mindre miljöpåverkan och leveranser av både värme och el.

I stället finns stora soptippar. Att sådana länder betalar svenska fjärrvärmeverk för att ta emot sopor som bränsle är inte konstigt. Även om de blev mycket duktigare på sopsortering skulle de ha stora volymer som annars skulle läggas på tipp eller eldas.

I Sverige sorteras först mycket kompost, papper och plast ut för återvinning. Sedan betalar merparten av kommunerna för att andra städers fjärrvärmeverk ska elda det som blir kvar. Kostnaden för fjärrvärmeverket ligger då i stället i miljöhanteringen, med rökgasrening, kontroller och slutförvaring av flygaskan, där miljögifterna samlas upp när de hindras att gå ut med röken.

Det är en rätt avancerad teknik. Omkring 35 kommuner har nu de andras avfall som energiråvara.

I övrigt dominerar, som i Eskilstuna, bioenergi med ett tillskott av enstaka procent eller promille olja. Även den blir nu ofta bioenergi, främst från raps.

Miljövinsten är tydlig, jämfört med om länder söderut lade på tipp eller eldade utan att ta vara på värmen. Rökgasreningen tar numera med stor effektivitet hand om kväveoxider, tungmetaller och dioxiner, något som Sveriges Television också lyckades missa.

Den svaga punkten är en annan. Sopor kommer i jämn takt hela året. Att lagra dem luktar skunk. Men vinter är det några månader. Ett sopeldat fjärrvärmeverk fyller då på med trä och annan biomassa (förr var det olja eller stenkol).

Sommartid blir det mer värme än vad som kan utnyttjas i elturbinerna och varmvattennätet. En del kan användas till annat, men några tiotal procent av värmen släpps ut i luften, från fläktar som ser ut som stora burkar på taket ovanför pannorna.

Fjärrvärmen gör miljönytta, men delvis är den relativ. Trots sortering finns plast och annat fossiltillverkat material i bränslet, och miljövinsten krymper sommartid.

Men man ska inte göra det bästa till det godas fiende. Arbetsfördelningen, där Västerås, men inte Eskilstuna och Strängnäs, eldar sopor, är en del av att fjärrvärmebolagen sammantaget lyckats att så radikalt minska sin klimatpåverkan.

Värstingarna är helt andra. Malmö och Göteborg eldar var sitt ganska nytt fjärrvärmeverk med fossilgas, ur rör söderifrån.

Åke Wredén är tidigare medarbetare på ledarredaktionen.

Läs mer om