Alla pilar pekar i rätt riktning, menade han. Ändå tycks många tro att vi befinner oss i ekonomisk kris.
Åtminstone när det gäller den ekonomiska tillväxten kan det vara begripligt om folket inte riktigt vet vad det ska tro. BNP-ökningen är närmast rekordartad både om vi jämför med de senaste decennierna och med länder runt omkring. Samtidigt är många snabba med att påpeka att befolkningen växer, vilket innebär att ökningen av BNP per capita inte alls är lika imponerande.
Jag vill hävda att inget av måtten är särskilt användbart när invandringen är hög. För att illustrera det kan man jämföra den senaste tidens stora invandring med när EU expanderar.
När nya länder ansluter sig till EU växer unionens sammanlagda BNP. Ingen skulle använda den statistiken för att beskriva den ekonomiska utvecklingen i unionen.
Lika självklart är det att BNP per capita förändras på ett rätt ointressant sätt med nya medlemmar. De länder som har anslutit sig under 2000-talet har varit fattigare än EU-snittet och drar därför ner BNP per capita för unionen.
På samma sätt innebär invandringen att BNP för Sverige ökar. BNP per capita ökar normalt också när invandringen är hög, av den enkla anledningen att de flesta invandrare är i arbetsför ålder. Om sysselsättningen är mycket låg bland de nya invånarna kan den ändå sjunka. Oavsett vilket säger det oss inget om hur konjunkturen utvecklas, hur framgångsrik den ekonomiska politiken är eller hur enskilda individers ekonomi utvecklas.
I EU-statistiken löser man problemet genom att använda flera mått som inkluderar olika grupper av länder, som EU15 (länderna som gick med före östutvidgningen) och EU28. På samma sätt skulle den svenska ekonomidebatten må bra av att luta sig mot flera olika mått som sysselsättning, arbetslöshet, produktivitetsutvecklingen i viktiga branscher, medianinkomstens ökning och så vidare. Är man bekymrad över just invandringens effekter på ekonomin kan det också vara värt att titta separat på sysselsättning, inkomstutveckling och liknande för den inrikes födda befolkningen. (Vid en snabb överblick syns inte några negativa effekter där, även om utvecklingen på sikt kan vara svår att uttala sig om.)
BNP och BNP per capita är överlag inte några särskilt bra mått på hur ekonomin utvecklas. Tack och lov styr de inte heller politiken i någon större utsträckning.
Statsbudgeten har mål för varje politikområde och BNP-tillväxt är inte överordnat. Men i debatten används måtten på ett förenklat sätt, som är särskilt olämpligt när invandringen är hög.
Om vi nu inte ska luta oss mot de traditionella måtten är förstås ändå frågan om det går bra för Sverige? Utifrån sysselsättning, inköpschefsindex, inkomstutveckling och annat skulle jag svara ja på frågan. Men att sätta en siffra på det är vanskligt.
Andreas Bergström är vice vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores och fristående krönikör.