Men det har länge snarare varit den nordliga storstaden Aleppo som kunnat avgöra utgången. Aleppo, al-Shahba som staden kallas i folkmun, är inte bara en kulturmetropol med samma mångtusenåriga historia som Damaskus. Den har alltid varit Syriens ekonomiska huvudstad och en knutpunkt i handeln mellan öst och väst.
När syriska rebeller stormade de östra delarna av Aleppo i juli 2012 verkade president Bashar el-Assads regering vara på väg att förlora kontrollen över Syrien. Oppositionen föreställde sig att om Aleppo blev säte för en alternativ regering vore det början till slutet för Assad. Men framstegen stannade snart av. Regeringsarmén började återhämta sig. Två år senare rycker Assads trupper åter fram i östra Aleppo, på god väg att vända det nederlag de tillfogades 2012. Hur gick det till?
En del handlar förstås om regimens överlägsna beväpning och internationella stöd, från allierade som Ryssland och Iran. Genom att vräka bomber över östra Aleppo har flygvapnet drivit tiotusentals människor på flykt och skapat kaos i de rebellkontrollerade områdena. Det har inte bara omöjliggjort normalt liv i östra Aleppo, utan också bildandet av en effektiv oppositionsregering.
Inte för att det verkade vara på väg att ske annars. Den allra viktigaste förklaringen till Assads uthållighet har alltid varit motståndarsidans inre splittring. Oppositionen har miljoner människor bakom sig, men har aldrig lyckats utveckla en gemensam ledning. Ju längre kriget pågått, desto större har problemet blivit. Sedan början av 2014 har stora delar av rebellernas energi gått åt till att bekämpa den så kallade Islamiska staten, en extremistgrupp i både Syrien och Irak. Tusentals rebeller har dödats och skadats i striderna, inte minst i Aleppoområdet.
Genom att utnyttja dessa inre strider har regeringssidan nu lyckats återerövra det strategiskt viktiga Schejk Nadjar-området nordöst om Aleppo, och hotar att helt och hållet skära av rebellenklaven i stadens östra delar. Att upprätthålla en sådan belägring och återta alla de upproriska stadsdelarna blir ingen lätt sak. Men om oppositionen fortsätter att falla sönder och inte får betydligt starkare stöd från sina egna allierade – Saudiarabien, USA, Turkiet med flera – är utgången inte svår att gissa.
Aron Lund har skrivit böcker om Syrien, och är tidigare medarbetare på ledarredaktionen .