Men i veckans debatt med motkandidaten Hillary Clinton gick han på offensiven
– Ibland verkar det som om det inte fanns ett enda land i Mellanöstern som Hillary Clinton inte ville invadera, intervenera i, eller störta. Hon är skjutglad och väldigt instabil, sade Trump.
Clinton har onekligen rykte om sig att vara anhängare av amerikanska militärinterventioner utomlands. Sedan hon avgick som utrikesminister år 2013 har hon dessutom vunnit stöd från dem i det demokratiska partiet som anser att president Obama driver en alltför försiktig linje i Mellanöstern, främst i Syrien och genom den diplomatiska öppningen mot Iran.
– Hillary Clinton skulle vara mindre inställsam mot Iran än president Obama är och mer förstående inför den syriska katastrofens verkningar på amerikanska allierade, vänner och partners, förklarade Frederic C. Hof, som är direktör för Mellanösterncentret vid Atlantic Council, när jag intervjuade honom för ett par veckor sedan.
Fram till september 2012 var Hof ansvarig för att utforma utrikesdepartementets Syrienpolitik och arbetade mycket nära Clinton.
– Om läget tillåter skulle hon vara öppen för en seriös granskning av begränsade militära steg, säger Hof:
– Moskva och Teheran begriper det här. Det är därför de söker en militär seger för Assad nu, medan Vita huset är paralyserat.
Han är samtidigt tydlig med att det är läget på marken som lär avgöra hur Clinton agerar. Där får han medhåll av Aaron David Miller vid tankesmedjan Wilson Center, som har arbetat med Mellanöstern under både republikanska och demokratiska presidenter:
– Kom ihåg, vi talar inte om november nu, säger Miller per telefon från Washington. Det är först våren 2017 som Clinton kommer att börja formulera en egen Mellanösternpolitik, och vid det laget kommer mycket att ha hänt.
Miller menar att Syrien är en alltför svårlöst konflikt och Clinton en alltför försiktig politiker för att frestas till drastiska ingrepp. Så länge inga gyllene chanser erbjuder sig, eller om exempelvis ett terrordåd skulle tvinga fram ett beslut, tror han att Clinton kommer att bygga vidare på Obamas arv för att på det viset frigöra utrymme för sin inrikespolitiska agenda.
Det är en märklig situation. Eftersom nästan ingen i det amerikanska utrikespolitiska etablissemanget tror på en Trumpseger, och få ens vill föreställa sig hur det skulle bli, har all spekulation om USA:s framtida Mellanösternpolitik kommit att fokusera på Clinton.
Det är nu bland hennes anhängare och rådgivare striden står om hur världens mäktigaste land ska hantera världens mest problematiska region – men kanske har man ropat hej för tidigt. Donald Trump är inte ute ur leken än.
Aron Lund är tidigare medarbetare på ledarredaktionen och författare till böcker om Syrien och kriget där.